Shoppat: Rejäla doningar
Det är så skojigt att ha ett företag, för då kan man shoppa på snabbgross. Ibland känner jag suget efter att åka och häpet betrakta jättestora hinkar med majonnäs och crème fraiche, sopsäckar med pastaskruvar och konservburkar som är så stora att man efter att ha förtärt innehållet skulle kunna banka ut dem och använda dem som tak på en normalstor lekstuga.
Nu har jag strängt taget inget behov av dunkvis med senap på mitt lilla kontor, utan jag handlar mest till familjen (och tar inte upp det i företagets bokföring, ifall det nu var någon som blev orolig). Här är en del saker som jag köpte i går:
Från vänster till höger:
– Tvåliters tetrapack med tacokrydda. Jepp, vi äter tacos rätt ofta. Det är väl Sveriges nationalrätt nuförtiden.
– Literflaska med kycklingfond. Visst är det fånigt med de där småflaskorna de har i vanliga mataffärer?
– Stor påse skalad mandel. Av dessa kan man göra världens godaste snacks.
– Tvåochetthalvtkilosburk med gröna linser. Jo, jag vet att det är lätt att koka linser, men det är ju strängt taget ännu lättare att öppna en burk.
Liggande framför som en målvakt i ett fotbollslag:
– Kaffemuggar, såna där som man får på kaféer när man köper ”en latte att ta med”. Lock har jag också. Det här är en av mina absoluta favoritsaker! Det är så vansinnigt praktiskt när man måste skynda sig för att hinna med en spårvagn och inte hinner ta den där koppen kaffe som skulle sitta så fint just då. Då tar man bara med sig den i stället! Jag kan inte fatta varför såna muggar inte säljs i vanliga mataffärer. Jag misstänker nästan att det existerar ett hemligt avtal mellan dagligvaruhandeln och kafébranschen. En konspirationsteori är ju alltid uppiggande!
13 kommentarer:
Och här kommer en egenföretagare springande för att meddela att hon aldrig har handlat på snabbgross! Aldrig! Och glömmer att meddela till Försäkringskassan att barnen är sjuka gör jag också -- och när jag väl kommer ihåg det, glömmer jag att skicka in lapparna. Det måste vara omvänt fusk, va? Åh, vad jag hade vari rik om jag hade varit smart.
Oj, nu ljög jag, kom jag på.
Jag var ju och handlade på snabbgross med min egenföretagande pappa när jag var liten. En gång kom vi hem med en tunna majonnäs. Det glömmer mamma aldrig.
WV: fildrn ... fildelarn, den olaglige
Vänta nu, ro hit med recept på snacksen!
I mitt Utland är tonfiskburkarna på minst 700 gram. Familjerna är så väldigt stora, nämligen. Monstruösa burkar. Ett tvåpersonershushåll ligger illa till.
Coolt!!! JAG VILL OCKSÅ HA FÖRETAG och köpa miljarders kilo med tacokrydda!!! WOW!!!
Lotten: Det där med försäkringskassan är jag också kass på (fast nu är ju mina barn för stora för vabbande förstås). Men du som både har en stor familj och ett stort hus att förvara pastasäckar i borde handla på snabbgross ibland. Jag tror du skulle gilla det dessutom!
Recept kommer!
Ökenråttan: Då blir det bara tonfisk i en vecka förstår jag :)
Saring: En hemlis: ideella föreningar kan också få kundkort på snabbgrossar. Så om du sitter i styrelsen för nån fågelskådarklubb eller förening för konjunktivets bevarande eller något liknande, så är det inga problem!
Kan det komma recept här månne? Jag vill också äta snacks. Och handla på snabbgross kan jag ju göra jag med för i jösse namn, ATT jag inte har tänkt på det! Fast förvaringsutrymmet... hm.
Cruella: Världens enklaste recept alldeles strax på en blogg nära dig!
Vi handlar mest kontorsmaterial. En kille som säljer grejer från Ecpat och barncancerfonden brukar ringa till oss.
Honom har vi köpt grejer av ibland fast just nu mest kaffe. De andra grejerna vi köpt av honom tar aldrig slut. Vi har massor av cd-rom skivor, postit lappar och pennor :).
i övrigt försöker jag ibland att hitta kryddor i storpack. Snabbgross viste jag faktiskt inte vad det var :)
Sara: På snabbgrossen finns nästan alla kryddor i såna där tvåliterstetror ...
Jag har aldrig handlat på snabbgross. Däremot finns City-Gross i Kungens kurva och där kan vanligt folk handla storpack med kryddor, fläskkotletter och fan och hans moster! Mycket praktiskt.
När vi inte hade ätit upp tio-kilos-säcken med makaroner på tre år slängde vi den för vi var så trötta på de gamla torra makaronerna!
Petra: Onekligen är det lätt att överskatta hur mycket man faktiskt förmår att sätta i sig :)
Jamen den var ju så billig!!!
Det tycker jag är det värsta med alla såna där grosshandlare. Allt är superbilligt...sen tröttnar man ändå efter ett tag!
Det är precis som med servetter och värmeljus på Ikea.
Tänk vad mycket grejer man har köpt bara för att de var så billiga. Och tänk sen om man hade sparat de pengarna i stället ... Fast det kanske man inte hade gjort? Utan köpt dyra saker i stället? Så i själva verket har man kanske sparat en massa pengar? Nej, nu blev det lite konstigt, det här.
Skicka en kommentar