2007-01-15

Väktare vaktar visst vimsigt?

Som jag säkert har nämnt förut (jag har en förmåga att upprepa mig) är jag inte vidare förtjust i svenskarnas favoritfritidssyssla: att åka till Ikea. Det är så stort. Och så mycket folk. Och så många saker. Jag blir lite yr i huvudet av sånt. Ändå hamnar man ju där titt som tätt. Igår gjorde jag det, trots att jag utöver min vanliga motvilja hade en sån där sprängande huvudvärk som infinner sig när man äntligen ska vara ledig efter en ovanligt hektisk vecka.

Den här gången var det trettonåringen som behövde nya förvaringskartonger för att få ordning i sitt rum, och vilken tonårsmoder kan motstå det argumentet? Inte jag. Huvudvärken hölls i schack med lite fler Panodil än den rekommenderade dosen. Trettonåringen och hennes bror – som ville följa med – lovade att vi inte skulle titta på allt utan bara handla det som skulle handlas.

Vi hittade rätt sorts kartonger, tittade bara lite på miljöerna (tur att det finns soffor man kan sitta i medan barnen studerar finesserna i köksskåp och garderober) och betalade. Vid utgången ville tonåringarna ha korv och läsk, och vad sjutton, det är ju ett billigt och enkelt sätt att få dem att äta nånting överhuvudtaget mellan frukost och middag på en söndag. Jag tycker varken om korv eller läsk, så medan barnen köade vid korvdisken tog jag en titt på de där hyllorna som numera finns vid utgången på de flesta Ikeavaruhus. Ni vet vilka jag menar. Där de har lite godisdalahästar, älgkorvar och färdiga middagskit för stressade familjer som har just har handlat soffan Klippan i stället för att trilla köttbullar hemma.

Jag går lugnt och stillsamt och studerar svenska lantchips, frysta potatismospellets och burkar med lingonsylt. I bortre änden av gången som jag befinner mig i står en väktare. Jag går vidare till nästa gång och tittar på lax och gravlaxsås. Väktaren har nu förflyttat sig till den gången i stället. Jag går lite hit och dit bland pasta och pesto. Väktaren följer efter. Jag går i kringelikrokar. Väktaren går i synkroniserade kringelikrokar.

Då ser jag att barnen nu har fått sin korv och läsk och står vid ett bord i andra ändan av lokalen och äter. Jag överger renskaven och kardemummaskorporna och går bort och gör barnen sällskap. Jag berättar för dem om den underlige väktaren, och vi lägger fram olika teorier om anledningen till hans beteende. Ser jag skum ut? Nej, det gör jag väl inte? Har väktarna i uppgift att slumpmässigt punktbevaka var sjuttonde kund som går ut genom kassan? Vi hade inte hunnit längre förrän barnen nickar åt något bakom min rygg. Och mycket riktigt. Väktaren har placerat sig med båda fötterna stadigt på golvet, två meter från vårt bord.

När korven är uppäten bestämmer vi oss för att göra ett litet test, så vi går inte direkt till den närmaste utgången utan tillbaka till de sega bilarna och kaviaren. Det innebär att vi måste trava tvärs över hela lokalen och förbi korvförsäljningsdisken. Vi kollar runt lite vimsigt bland hyllorna. Och jodå, väktaren följer efter på samma lite vimsiga vis.

Är det någon som kan förklara detta mystiska väktarbeteende för mig?

ljusstake
Ojdå, jag råkade visst köpa en ljusstake i alla fall.

19 kommentarer:

Klimakteriehäxan sa...

Här har du en som åker till Ikea alldeles frivilligt! Har kommit hem med samma ljusstakar! Var där alldeles nyss med tonårsdottern som följde med högst frivilligt. Jag tror t o m det var hennes förslag att åka dit. Kan det vara något med generna?

Översättarhelena sa...

Klimakteriehäxan: Ljusstaken är jättesnygg, så det vägde upp en hel del. Och förresten var det faktiskt inte så gräsligt på Ikea just den här gången utan rätt lugnt och skönt. Mina tonåringar älskar Ikea, så oftast åker vi dit för deras skull!

Bloggblad sa...

Alltså om du gick med den där ljusstaken under kappan... då förstår jag varför han följde efter dig?

Eller också hade han inte sett någon STROSA runt planlöst = skurkbeteende.

Översättarhelena sa...

Bloggblad: Haha, nej ljusstaken var ärligen betald. Det måste ha varit strosandet! Komma där och strosa när folk ska handla soffor och vara stressade!

Lotten Bergman sa...

Jag tror att du såg skum ut. Jag tror att han såg att du var en typisk översättartjuv!

(Nope. Jag försöker bara hitta på ord för att komma upp till din sverkanivå.)

Lotten Bergman sa...

Oj, hallå, nu såg jag rubriken och anser att du borde ha utropat denna dag till Stora Allitterationsdagen!

Översättarhelena sa...

Lotten: Varje dag är allitterationsdag! Faktum är att jag ibland drabbas av något slags inre tvång att allitterera. Finns det ett ord för det kanske?

WV: gwwbevn = Gnisslar tänderna och säger samtidigt "Ge den ett ben!" alltmedan man försöker ruska av sig hunden som har bitit sig fast i ens byxbak. Se där: en hel historia i en liten verifieringskod.

Anna sa...

Du såg antagligen så genomärlig och hypersnäll ut så att denne nyblivne väktare våga välja ut dig som träningsobjekt. Väktare måste ju träna ibland på att smyga, skugga, speja, stoppa och ibland ropa "Halt! Upp med händerna!"
Tror jag.

Anna sa...

vågade, skulle det vara. Jag ville jag vore lite mindre morgontrött i tangenterna.

Översättarhelena sa...

Anna: Det var ju en trevlig teori! Synd att vi inte stannade lite längre så att han hann med det där ropandet också!

Miss Gillette sa...

Ö-h: Jag tror väktaren blev förtjust i dig, men inte tordes ta kontakt sådär första gången ni träffades.

Beträffande förvaringskärl: Granit! Där finns också många saker, men inte så många _olika_ saker. Många samma, det är det fina i kråksången = inte så stor beslutsångest. Ligger dessutom centralt och bra = inte ett helt företag att ta sig dit. Och snygga är grejerna också.

Är man lagd åt det lite klatschigare hållet har man ju Lagerhaus, som dessutom slår Ikea på fingrarna prismässigt. Möbler är det klent beställt med om det nu är det man är ute efter, men lite mattor brukar de torgföra i alla fall, och sist jag var där hade de stora rejäla brödburkar som den fiffige kan använda som bord, pall eller docksäng.

Översättarhelena sa...

Miss G: Det var faktiskt min makes teori också (eller rättare sagt: "äsch, han tyckte väl bara att du var snygg"), men jag berättade inte det här för att inte verka skrytsam!
Att jag alltid glömmer Granit! De har ju jättemycket bra saker.

18-åringen sa...

ehrm..
Till min mor översättaren:
Din 18-åring gillar inte ikea. Bara ikeas barnavdelning. Helst folktom.

Miss Gillette sa...

18-åringen: Vad sker på en folktom barnavdelning på Ikea? Fruktansvärt nyfiken blev jag nu.

Översättarhelena sa...

18-åringen och Miss G: Jag är inte helt säker på att mamma vill veta det.

18-åringen sa...

Haha...
Faktiskt är det bara de roliga plyshdjuren jag är ute efter. De har jättefina ormar.
Och folktomt ska det vara för att barn skriker, och det är ju inte så trevligt.

Irene sa...

Hej! Numera sllipper man ofta Ikea om man istället åker till Granit. De har fantastiska förvaringslösningar, enligt min mening. Kollat där? (Viktoriapassagen i Gbg, eller så kan du kolla på GÖtgatan när du är i Sthlm, tror de finns nära KOnserthuset där också).

Översättarhelena sa...

Irene: Jomenvisst, Granit är toppen! Glömmer alltid att det finns, bara.

Anonym sa...

Det har hänt mig också. Det verkar bli värre för varje år och akta dig om du ser lite trött ut, har lite mörkare hår eller går fram och tillbaka mellan hyllor. Då hänger de efter ända till parkeringen.

När ska vi får demokratiskt styre över dessa privata företag som agerar bevakningsmaffia överallt?