2006-07-06

Korgboll, någon?

Det finns basketfantaster i bloggvärlden. Flera stycken till och med. Jag tänkte på dem häromdagen när jag råkade köpa ett nummer av tidskriften Bust och hittade en artikel om Granny Basketball League – ”a gentle game for women of a certain age”. De spelar enligt egen utsago för att det är kul och för att få motion. För äran. För att återuppleva sin ungdom. För att ha något intressant att göra när de äkta makarna tittar på teve. Och för välgörenhet.

För grundaren av Granny Basket League, Barb McPherson, ligger den verkliga lockelsen i tävlingsmomentet. ”Många kvinnor syr lapptäcken eller bakar kakor som hobby, men då får man inte höra några hejarop”, säger hon. ”När man spelar basket så hejar folk.”

Så vad säger ni i Eskiltuna Basket Damer B, drar ni på er matrosskjortorna och mameluckerna om sisådär 30 år och utmanar mormödrarna i Lansing och Waterville?


Lansing Cardinals, Iowamästare 2005

Själv har jag aldrig spelat basket. När jag var liten i Småland på 1800-talet, jag menar 1970-talet, så hände det däremot att vi spelade korgboll på skolgymnastiken på mellanstadiet. Korgboll är inte samma sak som basketboll, utan reglerna skiljer sig åt. (Förresten tror jag det som basketmormödrarna spelar snarare är korgboll, att döma av reglerna. Men vad skulle man kalla korgboll på engelska om inte basketball?) (Och förresten förresten: för att förvirra det hela ytterligare har jag faktiskt för mig att det vi kallar basket heter korgboll på finlandssvenska.)

Vi spelade också något som hette fjäderboll. Det liknade volleyboll litegrann men spelades med en boll som såg ut som en överdimensionerad badmintonboll. Om denna mystiska sport kan jag inte hitta något alls på Internet. Någon som vet något om den?

Eller spelade och spelade förresten. Jag kan väl inte påstå att det var så mycket spel från min sida direkt. Jag saknar verkligen bollsinne. Hade jag varit en riktig göteborgare så hade jag nog sagt att jag inte ens ser vad som är upp och ner på en boll. Men i Granny League skulle jag nog få vara med.

24 kommentarer:

Bloggblad sa...

Och har ofta funderat på vart slungbollen tog vägen. Vet du? Ivägslungad helt och hållet?

Jag kan hålla i en boll. Det är allt.

Översättarhelena sa...

Slungbollar, ja, såna har man ju slungat några stycken! Men den verkar vara utslungad i glömskan. Fördelen för oss bollobegåvade var ju att det fanns en rem att hålla i! Här kan man faktiskt läsa lite om slungboll.
Vi hoppade också stående längdhopp, alltså längdhopp utan ansats! Jag var faktiskt riktig bra på det, 2,14 hoppade jag i femte eller sjätte klass. I Norge tävlar man fortfarande i denna underskattade gren!

Översättarhelena sa...

Nej, det kan väl inte vara möjligt att jag hoppade 2,14, med tanke på resultaten i norska mästerskapen 2006. Det var nog 1,40.

Lotten Bergman sa...

Vi i vårt lag har helt seriöst talat om var den övre gränsen för basketspel går. Och insett att förr eller senare blir det ju en övergång till rollatorbasket.

Tack för detta, Helena! Nu ska jag uppmuntra några i laget som har såååå ooooont och tror att det är åldern det beror på.

Översättarhelena sa...

Den övre åldersgränsen är alltså ytterst avlägsen! Och man kan nog spela mormorsbasket utan fåniga dräkter också.

Översättarhelena sa...

I natt har jag grubblat över hur långt det faktiskt var jag hoppade i stående längd och kommit fram till att det faktiskt var 2,14 eller möjligen 2,04 (vilket ju i och för sig är en himla skillnad). Hur som helst så var jag nog bättre på den grenen än jag insåg då. Jag hoppade i alla fall längst i klassen, vilket bara det var en sensation, eftersom jag var allmänt ansedd som idrottsobegåvad plugghäst.

Source sa...

Mina barn spelar aldrig brännboll. Innebär det att sporten är på utdöende. Under min skolgång spelade vi brännboll på skolgården och gympaläraren gick till lärarrummet ock rökte.

Miss Gillette sa...

Vad mycket vidriga bollspel man blev utsatt för som skolunge... Minns ni mobbningsleken gränsbrännboll, där man som bollrädd (just det: läs "jag") till slut stod ensam kvar mellan två fållor fyllda med ondskefulla fiender vars enda mål i tillvaron var att sula bollen aphårt på en? Posttraumatiska terapin, var fanns den i medio 70-talet, hmh?

Och medicinboll! Fick man en medicinboll på sig kunde man ju bokstavligt talat dö. Nej, jag har svårt att begripa sadistpedagogiken bakom såna här gymnastikaktiviteter för småbarn. Såvida det inte är just sadism som ligger bakom.

Översättarhelena sa...

Source: Jag tror inte brännboll är på väg att dö ut, men att det numera inte är något man gör på skoljympan. I stället spelar man brännboll på utflykter och picknickar. Det är mer ett sällskapsspel liksom. I Slottsskogen i Göteborg spelas det mycket brännboll ljumma vår- och sommarkvällar.

Översättarhelena sa...

Molle: För att inte tala om den utstuderat systematiska mobbningen i att välja lag. När jag berättar för mina egna barn om att man faktiskt gjorde så under min skoltid så tror de knappt det är sant.

Y.G sa...

Å basket som är så underbart! Vad härligt att höra att man kan hålla på länge! Stockholmstjejer som är sugna på att lira basket i höst är förresten hjärligt välkomna till motionslaget Bodal Cows.

Översättarhelena sa...

Y.G: Av bilden att döma så har ni några år kvar tills ni platsar i Granny League! Men det är bara att kämpa på tills dess :)

Kicki sa...

Jag har ju nu, ett halvår innan 30, dammat av basketskorna och börjat träna igen och vill nog göra det gärna till tantåldern. Men jag VÄGRAR klä mig så där.

Översättarhelena sa...

Kicki: Jag är lite förvånad över att ingen mer har reagerat så! Det är ju urfånigt med de där dräkterna. Klart ni ska ha jättestora shorts och basketlinnen även när ni blir basketmormödrar!

Kicki sa...

Helena: Precis! Vi ska ha tuffa NBA-linnen och stora shorts, vara moderna! Måste se till att skaffa mig nått riktigt häftigt till höstens träningar...

Cecilia N sa...

Source, brännboll utdött???

Du kan inte varit i Umeå på våren, framemot KrHf-helgen...

1993 var det med 1152 lag i denna stora grandiosa, studentikosa och gravallvarliga turnering. Riktigt så många var de inte iår tydligen, men vi är måååånga som vet att brännboll och Umeå är intimt förknippade med varandra.

När jag googlade inför detta inlägg såg jag att BK Rel hade vunnit i år igen. Dem minns jag från tiden då "Visst är det fint att älska med rödhåriga" brukade dominera slutspelen.

Själv var jag aldrig med i något lag som gick vidare från grundspelet.
Brukar referera till "bollsinne som en gråsten" vad gäller mig.
Men jag vet också att jag blev lite bättre av att idogt spela volleyboll med kursarna under terminerna.

Bloggblad sa...

Jag minns också gränsbrännboll, men jag blev "tagen" direkt så det var ingen fara. Och jag minns att jag inte vågade fråga om den konstiga rollen "överläkare"... som jag trodde överlöparen kallades. :)

När jag var barn spelade vi brännboll och organiserad själva om kvällarna, det ser jag inga ungar göra (och jag bor så att jag ser ett stort lekfält). Jag har fått intrycket att det "måste" vara en vuxen med som styr upp och håller koll, annars får det vara.
Fast - det kanske beror på utebarnbristen - jag ser nästan aldrig ungar ute öht. Dataspel?

Bloggblad sa...

Förresten - stående längdhopp... det hade jag förträngt. Liksom jag gjort med alla resultat jag inte presterat genom åren..

Översättarhelena sa...

Bloggblad: Nej, brännboll spelar de nog inte spontant. Basket och fotboll tror jag däremot förekommer. Men visst är de ute mindre nuförtiden. Spelar kula gör de väl inte heller?
Jag vill slå ett slag för det stående längdhoppet! Det kräver inget mer än starka benmuskler!

jovanna sa...

Jo, vissa här säger korgboll. Och television. Om inte deras utseende avslöjade dem skulle man tro att de var 90 år gamla.

Översättarhelena sa...

Jovanna: Men det är väldigt charmigt med det där lite ålderdomliga draget i finlandssvenska!

jovanna sa...

helena: Jag har aldrig sagt något annat;)

evamor sa...

Här kommer en väldigt sen kommentar, så du kommer säkert inte att se den ens. Men jag vill minnas att vi på 70-talet spelade något som kallades "Indiaka" (tror jag!). Det var en boll med fjädrar, ungefär som en badmintonboll, men ändå inte.....
Den slogs över nätet med handen.
Kul var det iaf.

Översättarhelena sa...

Evamor: Precis en sån är det jag menar! Verkar vara populärt i Tyskland.