Sig självom till varnagel? Knappast.
Nu ska jag berätta en liten sedelärande historia. Härommorgonen vinkade jag som vanligt adjö till maken när han gick till jobbet, och gick sedan och la mig igen. Skojar. Jag gick som vanligt och satte mig vid datorn och fortsatte jobba. Fem minuter senare hör jag hur maken kommer hem igen. Jag går ut i hallen för att se vad han har glömt. Men han har inte glömt något, nej, han står där med ett krossat glasögonglas och blodet rinnande från pannan och berättar att han har vurpat med cykeln. Jag blir lite skärrad och skam till sägandes också lite full i skratt, men lyckas (som jag faktiskt brukar i sådana situationer, jo, det är sant) samla mig så pass att jag kan tvätta bort blodet ur pannan på honom och konstatera att det inte är något jag själv kan fixa med lite suturtejp. Maken beger sig då till vår lokala vårdcentral, där han får såret sytt med fyra stygn. Några dagar senare ser det ut så här:
Nej, det är inte en ovanligt illusorisk halloweensminkning.
Nu kanske ni vill veta hur det hela gick till. Jo, han skulle bara cykla nerför trottoarkanten alldeles utanför vårt kvarter, när hela det stiliga ekipaget välte. Farten var måttlig. Inga andra trafikanter var inblandade. Hade han cykelhjälm? Svar: nej. Ska han börja använda cykelhjälm nu? Svar: nej. Han tycker att det är för varmt med hjälm. Och det är klart, med ett hål i huvudet blir det ju väldigt luftigt och skönt. Inte.
101 kommentarer:
Överbringa min tillönskan om god bättring till maken din och även min dunk i ryggen: jag har precis samma inställning till cykelhjälmar, där går liksom gränsen för min del och jag kommer aldrig i livet att sätta på mig en sån. Förr slutar jag cykla.
Han valde ju rätt tidpunkt på året i alla fall, han platsar på vilken halloweenfest som helst med det där!
Klart att han inte ska ha hjälm! Det är ju töntigt. Det tycker min make, och han brukar ha rätt...
Men min hjärna är så värdefull att jag packar in den i hjälm så fort jag ska nånstans per cykel.
Väldans vad täta hans stygn äro! När jag sydde knäet med 9 stygn var det en cm mellan varje...
Hm. Hål i huvudet var det ja, i dubbel bemärkelse ...
Otäck historia, som borde få vem som helst att börja använda hjälm. Tycker man.
Förresten: Har inte du fyllt år? Tyckte du skrev om att du skulle göra det för ett tag sen. Så jag säger: Jättegrattis i efterskott! Och jag letar fortfarande efter ett lämpligt fult vykort.
Tills vidare får du roa dig med en utmaning, som du har att hämta hos mig!
Ha en fortsatt trevlig helg!
Ajajajaj!
Så dumt det kan bli och ont:(
Men du..jag har inte varit här inne hos dig förut.
Nu har jag det och tycker verkligen om din blogg:)
Härlig är den, och jag kommer gärna tillbaka igen.
Kram Lallis
Klart du ska trycka på honom en hjälm i fortsättningen. Huvudet är en känslig pryl. Och trottoarkanter är luriga påfund. Tur det inte gick värre i alla fall.
Maken gjorde något liknande. Cyklade på en isfläck. Körde huvudet i marken. Med hjälm, men dock med hakbandet lite löst så den åkte snett. Blodet sprutade. Han fick hjälp av en förbipasserande att lägga förband. Han fick sy 7 stygn och åka hem och lägga sig. Jacka och glasögon gick åt skogen. Och vi fortsätter båda bära hjälm. Säkert hjälper det mer än ingen alls.
Våga vägra hjälm och sluta köra upp och ner på trottoarkanter,då trottoarkanter ofta är orsaken till att cyklister ramlar.
Behåll Sverige hjälmfritt och lär er cykla istället. Ju fler hjälmar destu aggressivare blir trafiken då hjälmbärare tar större risker än andra.
Både jag och maken tackar för allt stöd (till pro- respektive antihjälmsidan) och all medkänsla!
Och välkommen hit, Lallis!
Tja, vad ska man säga? Är en hjälmförespråkare, men accepterar absolut sambons starka antiinställning. Så länge han inte tummar på hjälm för dotra så må det vara hänt. Inte mitt huvud och han är en vuxen människa och kan ta egna vettiga beslut. Själv kör jag hjälm när dotra är med, kan inget annat för hon kollar mig, däremot är det lite si och så när jag ska ut och cykla själv. Förutom när jag cyklar terräng, fast det var ett tag sen nu... Men hade jag, som din make, trillat så försmädligt och slagit upp ett sår som måste sys, ja, då hade jag nog en gång för alla satt på mig en hjälm. Och nu ska jag sluta tjöta...
PS. WV "ackarade" tyckte jag om... Och lite passande här: Ack, ack, ack... ;-)
Din make med de vackra ögonfransarna skulle med den där färgskalan imponera storligen på t.ex. Christer Lindarw.
Glömde:
JAG HAR HJÄLM!
(Och säkerhetsbälte. Och livlina på taket. Samt koll på nödutgångar. Förmodligen helt i onödan eftersom jag äter så fel och kommer att drabbas av helt andra åkommor än brutala fall och trill.)
Jag skall berätta om en hemsk händelse. Min bästa väns kompis blev prejad av en bil när hon cyklade och slog huvudet i asfalten. Hon låg först hjärnskadad en tid och dog sedan.
Bara så att ni vet hur det kan gå.
När jag var i närheten av att få ett sånt jack i skallen halkade jag med cykeln på en tunn tunn isfilm som inte syntes i en sväng.
Men på den tiden var det bara tävlingscyklister som hade "hjälm": några tjocka band läder omslöt skallen.
När jag fick barn fick de naturligtvis hjälm. Och eftersom jag satt på samma cykel (dessutom inte fastspänd som de) så föll det sig naturligt att jag också skulle ha hjälm.
Oavsett om jag ramalde när jag cyklade ensam eller med dem så anser jag att det sämsta jag kan ge dem är en hjärnskadad mamma.
Önskar din man god bättring i två avseenden ...
Vilken tur att det finns hjälmar numera så folk slipper lära sig cykla. Hjälmen gör ju jobbet. När jag var barn hade vi trafikpoliser i skolan som kollade hur vi cyklade och vi hade trafikkunskap i skolan. Hemska 60-tal.Vi fick tom. cykla i trafik, lära oss sträcka ut armen och se oss för.Cyklade gjorde vi från första klass. Jag var sex år och cyklade på trafikerad bilväg till skolan. Men vi lärde oss trafik i denna hårda skola och jag har aldrig hittills ramlat av min cykel tack vare dessa tuffa trafiklektioner. Tänk er, poliser o stränga lärare. Nu slipper barn denna besvärade kunskap för nu räcker det ju med hjälm vilket gör alla odödliga.
Anonym: tur för dig att trafikskolan, som genom ett under, gjorde så att alla andra drullar i trafiken försvann för er. Du åker väl bil utan bälte och båt utan flytväst också, kan jag tänka.
En hjälmlag även för vuxna är nog det enda som biter. Min egen man cyklar ingenstans utan hjälm. Jag knäpper på honom den vare sig han vill eller inte.
Kram Åsa
Hjälm på för min del, jag har bara ett huvud och det är jag rädd om. Jag brukar alltid tänka att "olycka" heter det ju för att det inte brukar hända.
Maken kom farande med sin tolvväxlade cykel nedför en backe som någon ofint nog att gjort ett stort hål i - det tog stopp. Då var han glad att han hade hjälm. Senare framkom det att det var hans egen bror som hade lyckats göra hålet när han passerade med en lastbil ett par timmar tidigare. Släkten är värst!
Wv: saucle - vad betyder det?, kära översättare. Fat för sirap?
Egentligen hade jag inte tänkt säga mer om det här, men kan givetvis inte hålla mig. Anonym har en stor fet poäng: alla de här säkerhetsanordningarna som vi erbjuds eller påtvingas, de kan faktiskt invagga en i falsk trygghet. Inte minst kan ungar som uppfostras inhägnade av allehanda hjälmar (hjälmen ska alltså läsas som en metafor för säkerhetsanordning av vilket slag det vara månde) få intrycket att man kan skydda sig för allt. Men det kan man inte. Man måste faktiskt lära sig att vara aktsam själv och lära sig riskbedömning. Man måste lära sig att ta smällar.
Vissa kommer att läsa det här som att jag nermanar från allt vad säkerhetssaker heter. Så är det absolut inte. Bilbältena är heliga och när jag kör motorcykel har jag alla upptänkliga skydd. Min riskbedömning går däremot hitom, eller bortom, eller vad det nu blir, cykelhjälm för vuxna, och petskydd och spisskydd och lekhjälm för barna (trappgrindar hade vi dock ett tag).
Det har också att göra med att världen ter sig som så förbannat skrämmande och farlig med alla de här restriktionerna. Jo! Det är de! Att känna sommarvinden genom håret när man är ute och cyklar en varm dag -- skulle jag aldrig mer få uppleva det? Då skulle min tillvaro tappa ännu en nyans. Nej, jag tror inte jag är osårbar. Och som anonym påpekar är det i sig ett skydd.
Att solen sannolikt ger mig cancer om jag inte skyddar mig mot den är också ett sånt där hot som gör världen tristare, men dert är däremot ett där jag inser att det vore korkat att köra utan skydd. Solens strålar och ozonskiktets hål kan jag inte påverka. Men cyklat har jag banne mig gjort i snart fyrtio år utan att råka ut för nåt särskilt, så det är en chansning jag anser värd att göra.
Kolla vilken drapa. Hjälm har jag inte men jag borde kanske köra med munkavle.
Vad roligt med lite debatt på denna annars så okontroversiella, ja, snudd på mesiga blogg! Själv är jag faktiskt en riktig säkerhetsknarkare som aldrig ens överträder hastighetsgränserna när jag kör bil, men inkonsekvent nog är jag ganska dålig på just solskyddsmedel. Det är väl min variant av living on the edge, antar jag.
Miss Gilette. Du har fattat vad det handlar om: Att ta sitt ansvar och inte gömma sig under en hjälm och låta hjälmen göra jobbet.
En trafikforskare sa en gång (ej svensk): "Skyll inte på andra. Din värsta fiende i trafiken är den du tittar på varje morgon i spegeln"
Jag instämmer. De flesta olyckor är självförvållade och alltså inte orsakad av någon annan. Att komma farandes i nerförsbackar och sen.hoppsan..en grop, tur man har hjälm visar bara på hur hjälmivrare tänker. En olycka är inget som bara händer.. man försätter sig själv i den pga egen brist på beredskap.Ta det lugnt istället. Analysera varför ni ramlar av era cyklar stup i kvarten. Hur cyklar ni egentligen?
Miss Gilette. Våga inte ta på dig munkavlen. Din röst behövs.
Lag på hjälm är en tokidé som tack o lov dissas världen över av eniga cykelforskare. Skönt att ha seriös forskning i ryggen för sin argumenation mot cykelhjälmen.
Men mina kära hjälmanvändarkamrater (och ni andra också förstås), kan ni hjälpa mig med en sak: hur sjutton värmer man öronen under hjälmen nu när det börjar bli kallt ute? Mössan får ju inte plats. Borde man skaffa sig ett par såna där öronmuffar?
Jag har faktiskt gett upp efter långt och segt hjälmmotstånd, eftersom jag insett att det även finns SKEJT-hjälmar! Snygga som tusan, och bra mycket bättre än vanliga cykelhjälmar, eftersom de liksom täcker hela pallet.
Så nu kan man cykla runt och känna sig både säker och snygg på samma gång.
Oj, glömde säga att med en skejthjälm behövs inga öronmuffar heller. Sådetså.
Men jag har ju också en skejthjälm! (För jag är så cool!) Men den täcker faktiskt inte öronen. Fast jag har ju i och för sig väldigt utåtstående öron, det kanske är därför?
Jag vill gärna dela med er av denna underbara ironiska informationsfilm. På sidan finns en liten film att klicka på. Se den!
http://www.cykelhjelm.org/
När det gäller att värma öronen så är varianterna öronmuffar, som du själv föreslog, eller också en tajt, fleecemössa. Finns oftast att hitta på ställen som Naturkompaniet. En sån har jag under min hjälm, men det är ingen skejthjälm dock.
WV lärde jag mig av Ö-Helena och det är själva Word verification som man måste fylla i när man skickar en kommentar. Eftersom jag precis lärt mig det av självaste blogginnehavaren och det kom nåt som passade, så var jag tvungen att visa att jag hade förstått. ;-)
Anonym, vem har sagt att det automatiskt betyder att man släpper allt trafikvett om man tar på sig en hjälm? Det vore ju fruktansvärt.
Men stackarn.
Klart han ska ha hjälm.
Jag styckmördade en kär gammal t-shirt häromdagen. Ryggstycket blev en perfekt trasa att ha vid matbordet, men vad gör man med en lossklippt kort ärm i vit bomull?
Jo, man trär den på huvudet under cykelhjälmen. Enligt min kära M har den varit räddningen för hennes söta små öron den senaste veckan.
Hu. Jag hojar med hjälm, vilket innebär att jag inte cyklar alls i mössväder. Cykelfegis? Nä, men rädd om skallen.
För 16 år sedan stöp jag i backen på en isfläck och landade på cykeln och framtanden. Fick en chock*, gick hem och stortjöt samt lade av oklar anledning* jackan i blöt i badkaret. Tandläkaren sade att det skulle ta tre (?) år innan man kunde vara säker på att tanden inte hade dött (det hade den inte).
I flera år kände jag pulsen slå i tanden, och jag känner faktiskt fortfarande väderomslag i den.
Skojar inte, det är sant.
marianne: Men mot tandskador hjälper ju inte hjälm. Jag har en god vän i Lindome som slog ansiktet fördärvat och miste två framtänder en vinter när han cyklade omkull. Han hade hjälm. Den skyddade inte mot ett smack.Så hur fasen ska man utrusta sig för att verkligen vara säker på att inte råka illa ut i trafiken? Förmodligen bör man iföra sig stridsvagn.
Nä, det klart det inte gör, men det var då och därför jag blev cykelfegis.
Sedan kan man aldrig vara helt säker på någonting; det är inte heller eftersträvansvärt.
En sak tror jag att vi alla kan vara överens om: man ska vara försiktig i trafiken. Med hjälm eller utan. Och man ska aldrig lita på att någon annan trafikant stannar eller väjer undan eller tar någon som helst hänsyn. Som i så många andra sammanhang finns det bara en man kan lita på: sig själv. (I bästa fall.)
marianne: Nu börjar vi närma oss det existentiella ...
Japp, du skulle se mig i cykelhjälm. En mycket existentiell syn. :-)
Allvarligt talat, i en helt säker tillvaro vill jag inte vara med.
Nu är det så att miun tunna tunna isfilm existerade 1981. Så det är inte så att jag står på huvudet dagrna i ända när jag cyklar med hjälm.
Snarare är det så att eftersom jag halkade då så cyklar jag ytterst försiktigt, om alls, i halt väglag.
Jag använder hjälm när jag cyklar och när jag rider och säkerhetsbälte när jag åker bil och buss (om det finns på bussen).
Hittills har jag bara haft användning för ridhjälmen. (Ja kanske säkerhetsbältet nån gång också då det bromsats hastigt.)
Jag undrar om de som inte använder hjälm i utsträckt mening inte heller har några försäkringar?
Jag förstår precis att du började skratta, det gör jag också i liknande situationer - för så vitt det står klart att ingen är livshotande skadad. Detta är ingenting jag är stolt över.
Det är inte farligt att cykla men det är farligt att köra bil så jämförelse går ej att göra.
Sedan finns det en klar psykologisk skillnad mellan människor.De som fokuserar på att slippa skada sig och de som fokuserar på att njuta av livet. Det händer nåt med hjärnan när vi tänker. Den ena gruppen framkallar inre bilder i form av olyckor och död medan den andra framkallar inre bilder av njutning och livsglädje. Den första gruppen
ser faror överallt och talar i termer av: Om olyckan är framme,styrs av rädsla och skaffar sig alla säkerhetsattiraljer som finns, medan den andra vill leva så gott den kan så länge det varar. använder de säkerhetsattiraljer som känns viktiga men överdriver ej och resonerar i termer som att livet är farligt och har 100 procent dödlig utgång hur vi än gör, men vägrar styras av rädsla.
Åh, jag tror att det här kan bli ett sånt där inlägg som lever sitt eget liv! Ett sånt har jag alltid önskat mig!
Anonym: som i så många andra sammanhang, förordar jag en gyllene medelväg. Det är naturligtvis vansinnigt att bara fokusera på sådant som kan gå fel. Å andra sidan är det lika dumt att lalla omkring i världen och tro att allt ordnar sig. Det gör det inte alltid.
Och att det inte är farligt att cykla: säg det till de barn, vars pappa dog i när han var ute och cyklade. I bilen är man åtminstone skyddad av ett plåtskal.
ullah: Man kan alltid dra fram enskilda fall för att styrka sina argument. Men det blir lite som kvällspressjournalistik där man får läsa om de faktiskt ytterst få fall av mord och våld som några stackare råkar ut för. Det är klart att det är bedrövligt och tragiskt för dem som drabbas, men det finns flera undersökningar som visar att den här sortens skrämselskriverier får folk att felaktigt tro att våldet är så alluttbrett att de inte törs gå ut ensamma på stan. Det gäller gamla människor, det gäller kvinnor i olika åldrar och säkert en del andra också.
Som vanligt gäller det att ha perspektiv. Återigen: jag förnekar på intet sätt att det är otroligt ledsamt och jättehemskt när det väl inträffar olyckor, men tänk på hur många kvintiljoner cykelturer som företagits utan att nån kommit till skada. De flesta _har_ koll och de flesta _är_ uppmärksamma.
Ta det här med lagen om att motortrafikanter måste bromsa för fotgängare vid obevakade övergångsställen. Vad har den falska säkerheten lett till för fotgängarnas del? Ja, att fler blir överkörda på övergångsställena därför att de tror att de kan lita på att bilisterna faktiskt bromsar. Väldigt många av dessa puckon skulle ha varit bättre betjänta av att veta att de fick läsa av trafiken och ansvara för sina egna liv och lemmar.
Låt folk tänka själva istället för att försöka lagstifta bort alla olyckor. Det är ju en omöjlighet!
Jag uppmanar också folk att tänka! Och jag litar aldrig på att någon skall stanna för mig, utan väntar alltid tills jag är säker på saken.
Jag tror inte vi egentligen tycker så olika. Jag förordar inte heller hjälmtvång när man cyklar. Men jag fattar heller inte varför vissa hårdnackat vägrar.
Eftersom det hänt några sådana olyckor i min närhet (jag skulle kunna räkna upp några till, till exempel den som tuppade av efter att ha slagit i huvudet vid en cykelolycka och till köpet fick cykeln stulen medan h*n var medvetslös), så blir i alla fall jag automatiskt försiktigare. Oavsett vad statistiken säger (den ljuger ju ändå).
Jag använder en större cykelhjälm under vintern för att få plats med en mössa under. Sedan är hjärnan både dyr och komplicerad att reparera, rehabilera? Därför tycker jag att alla ska ha hjälm när man cyklar. Man sitter faktiskt ganska högt på en cykel.
Åsa
Ullah säger:
"I bilen är man åtminstone skyddad av ett plåtskal."
Men snälla nån. Det dör och skadas långt fler bilister än cyklister så vad menar du med detta? Dessutom dör det fler fotgängare än cyklister. Är det inte synd om dem? Och vad menar du med att du inte förstår varför alla inte vill ha hjälm?
Vad är det du inte förstår? Att cykla är inte farligt. Bara för att någon skadas betyder det inte att det är farligt. Det dör fler människor i hemmet än av cykling. Inte tycker du väl att det är farligt i ditt eget hem? De flesta kvinnor som mördas blir det i sitt eget hem av den äkta maken, Ska vi förbjuda äktenskap med?
Du behöver inte förstå utan bara acceptera att de flesta ser cykling som en harmlös aktivitet.
Jag tycker också det är ganska harmlöst att cykla. Men jag tycker också att det är harmlöst att ha hjälm. Att leva är farligt, visst är det så.
Det mest fascinerande i denna diskussion är att "Anonym", som tror sig ha en kontroversiell åsikt (trots mer eller mindre medhåll från flera andra), och gärna påpekar vikten av det egna ansvaret inte tar ansvar för de egna kommentarerna utan väljer att vara ... (infoga trumvirvel) ... anonym.
Stor humor.
Jag håller med dig, Marianne. Dessutom håller jag med Ullah väldigt mycket om att det faktiskt är helt harmlöst att ha hjälm. Det är liksom ingen jättebig deal. Förutom att det blir kallt om öronen då, men även det har ju mina snälla läsare hjälpt mig med nu. Men kära anonyma Anonym: fortsätt gärna argumentera. Jag tycker det är ganska uppiggande!
Åh vad roligt att du har fått ett inlägg som vägrar dö, likt en zombie så här i allhelgonatid, fast lite livskraftigare.
Min erfarenhet av människor som vägrar cykelhjälm av annat än fåfänga skäl (nog så larvigt, but there it is) är att de ofta återfinns på den politiska högerkanten och anser att "såssarna" har klemat bort folket alldeles.
besse (wisser), det är jag det. Säger wv.
Nu måste jag berätta att nästa wv är MATROS! Så ytterligt lämpligt på en blogg som produceras på den saltstänkta vänsterkanten (eller, hur lät det där nu då.)
Eftersom jag inte har någon blogg eller konto är enda sättet att kommentera här att kalla sig anonym.Det är av tekniska skäl och inget annat,
Skepp ohoj på dig din gamla lättmatros och besse-wisser! Bäst att jag påpekar att maken inte ingår i den kategorin! Fast det fattade du nog :)
Det fattade jag!
Det är ju inte de som cyklar "au naturelle" som jämrar sig mest utan de som cyklar med hjälm. Irriteras ni över att applåderna uteblir när ni kommer med hjälm? Stör det er att vi naturella cyklister inte tänker anamma ert beslut att bära cykelburka utan trivs utmärkt med den cykelstil vi redan har? Och hur jobbigt måste det inte vara när t.o.m. forskare ifrågasätter hjälmanvändatet?
Alltså hjälmebatten är lika infekterad som debatten om slöjtvång för unga flickor. Det är så att allt som vi sätter på våra huvuden symboliserar något. Jag vet inte vad hjälmburka-anhängarna vill symbolisera men för mig är cyklen symbol för frihet och hjälm symbol för tvång.
Aaaaaah! Nu kommer vi in på VERKLIGT intressanta saker - slöjor och burka. Var det kanske hit vi var på väg hela tiden, anonym?
Cunning plan!
Jag använder inte heller hjälm! Men det beror på att jag har slutat cykla, för jag tycker att det är för mycket trafik där jag bor.
Det var en nyhet för mig att debatten är så infekterad.
Hej Cruella,
kan meddela att jag anser att sossarna har klemat bort folket, jag återfinns på den politiska högerkanten och använder cykelhjälm.
Hihi!
Anonym: Nej, det är inte enda sättet.
Hur kan förresten cykelhjälmen som är frivillig att använda vara en symbol för tvång?
Och förresten, anonym, du har väldigt lätt för att pracka på andra åsikter de inte uttryckt. Vadå hjälmburka-anhängare???
Så enligt din logik är man allstå anhängare av burka om man förespråkar hjälm. Då kan jag påminna om att en massa kvinnor i Afghanistan råkar ut för olyckor i trafiken, eftersom de ser så himla lite när de har på sig sina burkor.
Om ni tycker att hjälmen ska vara frivillig, varför blir ni då så upprörda över att majoriteten väljer att INTE använda den?
Därför vi är oroliga för att ni skall bli svårt skadade i huvudet, som ju är väldigt ömtåligt.
Va jobbigt det måste vara och vara orolig hela tiden. Vet du att stresshormomerna ökar vid oro och vid långvarig sådan skadar det hjärnan då det torkar ut cerebrospinalvätskan. Denna vätska tar år att återställa och är orsaken till utbrändhet så för din egen skull: Slappna av!
Om du tog på dig hjälm skulle jag kunna slappna av bättre!
Anonym, jag är inte det minsta bekymrad över andras användande eller icke-användande av cykelhjälm.
Helt i linje med min åsikt att vuxna människor ska ta ansvar för sig själva.
Klart som fan att cykelhjälm ska vara frivilligt!
Det kanske är säkrast att jag inte berättar att jag egentligen tycker att det borde vara lag på att använda hjälm? Okej, då tiger jag som muren.
Fint, då kan vi bråka lite nästa torsdag :-)
Nu ska jag städa. Utan hjälm.
Gör upp med din rädsla istället, Ullah, den är allt annat än sund.
Lag på hjälm finns bara på Nya Zeeland och Australien och det har medfört att fler än 30% slutade cykla men utan att skadorna blev färre.Fortfarande dör det cyklister i dessa länder, Skillnaden är bara att nu dör de iförd hjälm.
Cykelorganistaioner och forskare världen över avråder bestämt från både lag och propaganda då det skrämmer bort cyklister och med tanke på klimathotet bör vi cykla mer och inte mindre.
Eller också kan vi bejaka vår konflikträdsla och prata om böcker i stället, Marianne! Där tycker vi ju skrämmande lika. Eller rättare sagt så tycker jag ju alltid precis som du.
Men jag sa ju att jag inte förespråkar någon lag. Egentligen bryr jag mig inte ett dugg om vad folk har på huvudet när de cyklar. Det stör mig dock att så många är slarviga i trafiken. Både bilister och cyklister och inte sällan fotgängare. Tänk om alla hade fått den undervisning anonym fick på 60-talet (och jag själv på 70-talet) och sedan höll sig till de reglerna.
Inte du, Ullah, men jag! Fast det sa jag ju inte, förresten. Visstja.
Oj. Här var det färgglatt. Påminner om en mandrill i färgsättningen. Give my regards!
Cykla är farligt. Man måste nog ha hjälm, säjer jag, som peresonligen slutade cykla till jobbet sedan jag sett diverse människor ligga på Nybroplan och skrika under en cykel. Påcyklade eller omkullcyklade eller nåt.
Cyklister med hjälm tycks tro att de därmed blivit odödliga och utgör alltså en stor fara för sin omgivning. Använd hjälm men fatta hjälmens trots allt begränsade räckvidd eller vad man ska säja. Detta säjer Cykelråttan
Underbar och intressant diskussion. Första lagret handlar om cykelhjälmar, men när man skalar lite dyker de stora frågorna upp: om livet, döden, rädslan, kvällspressen, folkhemmet och flourtanterna. (Ja jag la till lite på slutet för jag blev så medryckt.)
Jag är anarkist, cyklar helst utan hjälm för att känna vinden i håret och tänker på döden jämt. Om jag har hjälm cyklar jag fortare för att inte känna mig så präktig. Det låter knäppt och är ganska knäppt, men det är mycket som är knäppt här i livet!
Men jag lånar aldrig ut min cykel till ungarna om de inte lånar hjälmen samtidigt. Jag säger att det är för att de inte är lika tjockskalliga som jag.
Jag tror att världen skulle bli mycket bättre om den enda trafikregeln var att alla måste ta ansvar, samarbeta och faktiskt tänka.
Och trappgrindar är verkligen ingen bra idé. Lär barnen att gå säkert i trappor istället, börja när de är 6-10 månader och låt dem krypa baklänges i trappan tillsammans med dig. De blir experter på att gå och springa i trappor på nolltid.
Men hursomhelst är det en otroligt intressant diskussion. Är det bättre att gå genom livet helt oskadd och leva tills man blir hundra? Var går gränsen för hur säker man vill vara?
PS Så här sorgligt kan det sluta även om man har hjälm (självklart inget att fnissa åt men det var nånting med namnet Bottomley och uppsynen på fasanen som gjorde det svårt att låta bli).
Jajamensan, Cykelråttan, här var det roligt, här var det glatt, här var det fasaner i farsans ... hjälm!
Jättesnygg gul ögonskugga. Fast det kanske någon annan redan skrivit jag orkar inte läsa alla 71 kommentarerna just nu.
anna: Trappgrindarna hade vi mest för att Maken propsade på det. Hönsmamman i den här familjen är han. Mitt eget förtroende för barnas kapacitet är kanske lite överdriven ibland, fast de _är_ ju duktiga och klarar det mesta. Maken hade gärna velat ha kvar trappgrindarna mycket längre, fast där blev det en kompromiss och allt har gått bra.
Klart vi övade med tjejerna! Vilken lycka för en pyttekotte att kunna ta sig uppför en trappa trots att h*n inte kan gå än! Det vill man ju gärna bjussa dem på. Men sen tyckte vissa inte att de var mogna att göra det på egen hand förrän, ja, jag vet inte, förrän efter ett bra tag.
Mitt eget övermod i just denna sak beror kanske på att jag är uppvuxen i det här huset och minsann aldrig hade nån trappgrind. Och inget spisskydd. Fast petskydd fanns det faktiskt några stycken minns jag! Så märkligt. Det fanns ju knappt några eluttag på den tiden.
Miss G: Min predikan om trappgrindar var inte specifikt riktad till dig. Den bara hoppar ut varje gång nån nämner ordet trappgrindar, som jag ser som Satans påfund.
wv = bionick = det alias varunder man köper biobiljetter
anna: Nej, oj, jag kanske lät som om jag kände mig påhoppad, men det gjorde jag inte. Blev bara upplivad av att höra att det finns fler som inte tycker man är en usel och kriminell förälder om man inte vadderar barna med bubbelplast tills de är trettio. (Däremot skulle jag gärna vilja _låsa_in_ mina döttrar tills de fyller trettio, men det är av helt andra skäl ... ;-) ... och inte på fullkomligt allvar heller.)
Tänkte bara dra mitt strå till stacken så du kommer upp i 80 kommentarer.
Kan ju vara skojigt.
Jag tyckte hjälm var töntigt tills jag såg coolaste killen i bekantskapskretsen ha hjälm, och inte orka ta av sig den när han bara skulle in ett kort ärende i en affär. Då förstod jag att hjälm kan vara coolt.
Det finns också olika sorter, sambon fick till slut på sig en som har lite cool mönster på, sådär tatueringsaktigt. Alla sätt är bra ...
Ooj. Här har diskussionens vågor gått högt.
Trots att jag förespråkar hjälm och själv alltid använder den när jag gör saker med livet som insats (eller riskerar svåra handikapp), cyklar eller rider, så är det inte rädsla som styr mitt liv. Jag tycker det är ett enkelt och inte särskilt betungande sätt att förbättra oddsen till min favör om något händer.
Mina barn har alltid haft hjälm när de cyklat men har slutat när de blivit myndiga. Jag har påpekat att jag anser det oklokt men respekterar deras val. Jag kan inte påstå att jag har varit så mycket hönsmamma; båda killarna fick egna moraknivar när de fyllde sju och har tidigt fått använda både yxa och tändstickor, inledningsvis med instruktion. Båda är nu myndiga och vi har inte besökt akuten en enda gång under deras uppväxt.
Jag håller däremot med om att det är ett problem med människor som tror att säkerhetsanordningar fritar dem från ansvaret att själva agera försiktigt - som dessa personer som tror att de med dubbdäck och abs-bromsar kan köra som om det vore sommarunderlag vid vinterföre ...
Så, nu har jag gjort mitt för att hålla igång diskussionen. Kan vi komma upp i 100?
Men det är ju tur att dieva kommer och formulerar sig sådär som jag vill uttrycka mig!
Men fortfarande har ingen svarat på min fråga om de som tycker det är "fördummande och vadderande" att använda cykelhjälm, säkerhetsbälte, ridhjälm mm även tycker det är fördummande och vadderande att ta försäkringar och således inte tar några.
Cecilia. vem har sagt att bilbälte, ridhjälm och hemförsäkring är fördummande?
Är cykelhjälm fördummande, men inte ridhjälm???
Dievas formulering "ett enkelt och inte särskilt betungande sätt att förbättra oddsen till min favör om något händer", det var precis på pricken, det! Man borde brodera det på en tavla. När det gäller moraknivar så spelar det ingen roll om man förbjuder barnen att använda såna när det finns ananasburkar, såna där med en ring att dra i, ni vet. Min femtonåring (då visserligen fjorton, men ändå) och jag tillbringade inte mindre än åtta timmar på akuten förra jullovet efter att hon sånär hade skurit av fingertoppen på högertummen på en sån.
Varför är gå-hjälm fördummande men inte cykelhjälm? Det dör ju fler fotgängare än cyklister.
Jaadu, anonym ... Även om "nicket" "anonym" kan användas av vem som vill uppfattar jag det som att det är en och samma anonyme som uttalat sig här. Och det är "den" som jag frågar.
"Lär er cykla istället" (för att använda hjälm)
"ta sitt ansvar och inte gömma sig under en hjälm och låta hjälmen göra jobbet."
"den andra [gruppen, den som inte ser faror överallt] vill leva så gott den kan så länge det varar. använder de säkerhetsattiraljer som känns viktiga men överdriver ej"
Men vet du. För mig är cykelhjälmen en säkerhetsattiralj som känns viktig och inte överdriven. Liksom ridhjälm och säkerhetsbälte. Inte för att jag ramlar till höger och vänster eller voltar med bilen både nu och då (har hittills aldrig hänt) utan för att IFALL jag skulle "gå omkull" så blir jag inte lika skadad i huvudet som om jag blivit om jag bara använt den inbyggda.
Jag är en ansvarsfull cyklist som visar tecken och använder lyse och ser mig omkring innan jag svänger.
Dock vet jag, precis som den som tar en hemförsäkring eller olycksfallsförsäkring, att det finns olyckor. Det är ju inte för att det är så bekvämt att låta bli att låsa huset när man far på semester eller på jobbet som man tar en hemförsäkring, eller hur?
Utan för att IFALL man drabbas så ska man ha en lite bättre sits när man ska återskapa sitt gamla hem eller kropp.
Fast du kanske är nån sorts jätteansvarsfull som aldrig någonsin skulle komma på tanken att låta dig drabbas av olyckor?
Okej, ordet "fördummande" har kanske inte använts. Men jag läser in den andemeningen i de anförda citaten.
Är det inte en modern myt att svenskarna är så rädda för allt och helst vill bädda in sig i skyddsmaterial från topp till tå?
Jag tycker nog att många är ganska orädda - de åker bil, åker långväga utomlands, smäller i sig en massa ohälsosam mat, tatuerar och piercar sig (infektionsrisker mm), släpper barnen till skolan (ofta skadlig miljö både fysiskt och psykiskt), sitter och hänger framför tv:n/datorn i stället för att röra sig, cyklar utan lyse (igår höll jag på att bli påkörd av en cykligt som kom i full fart och inte syntes), fyller sina hem med trådlös strålning, etc. etc. Jag tycker vi lever ganska riskfyllt.
Cecilia. Det finns fler är en anonym här men jag kan gärna svara på din fråga bara du ställer den som en fråga och inte som ett påstående.
Vad behöver du veta?
Frågan:
Tar sådana som inte använder hjälm (i utsträckt mening) föräkringar?
Och i så fall: varför?
Varför är det ingen som har frågat ohjälmsförespråkaren hur håret kan skydda cyklister så bra mot rattfyllon, mobilpratare och andra drullebilister? En cyklande kollega ska köpa hjälm i helgen efter att nästan ha blivit påkörd i morse. Själv undrar jag lite försiktigt var barnens ljusblå frigolithjälm med öron blev av.
Frågan:
Tar sådana som inte använder hjälm (i utsträckt mening) försäkringar?
Och i så fall: varför?
Svar: Du får helt enkelt fråga var och en hur de gör i den frågan. Alla är olika.Jag tror de flesta människor som styrs av sunt förnuft gör sina egna avvägningar utifrån sin egen riskbedömning inför varje aktivitet.Den omgivande miljön och dess riskfaktorer får avgöra varje individs eget val att välja de åtgärder och skydd eller försäkringar individen bäst behagar.
Det påminner mig om en annan hjälmlös cyklist jag såg igår morse. En inte helt ung kvinna som cyklade på trottoaren och samtidigt pratade i mobilen. Inte handsfree. Och inte en siffra rätt.
(Ö-Helena, snart har du 100 kommentarer här!)
Rattfyllon, mobilpratare och andra drullebilister är personer som riskerar andra människors liv och mot dessa hjälper ändå inga hjälmar. Hjälmen är inte designad att klara vad som helst utan har bara ett begränsat skydd och skyddar bara i farter under 20 km i timmen. En smäll med en drullebilist gör pannkaka av vem som helst även de med hjälm.Bättre jobba för att dessa drullar elimineras från våra vägar men ni tycker kanske det är viktigare att ge er på oskyldiga pedalister. Perspektiven är sannerligen olika.
Jag vet Ullah! Frågan är bara om det räknas som fusk när jag själv bidrar med ytterligare en kommentar? Nej, inte såvida den inte tillkommer just i det syftet, bestämmer jag nu. Uppenbarligen ska man blogga om cykelhjälmar eller morotsbiffar om man vill ha många kommentarer.
Jag har cyklat dagligen i 40 år och i fem länder och jag har läst delar av forskninsgrapporter och deltagit i cykelhjälmsdiskussioner på internationell proffsnivå i fyra år.Jag har kontakt med en utländsk cykelorganisation som arbetar för bättre säkerhet för cyklister men är emot hjälm. Från dem får jag mejl varje vecka och är ständigt uppdaterad i frågan. Forskare menar att hjälmens skydd är överdrivet och inte alls ger det skydd folk tror. Att hjälmpropagandan är så envis kommer mkt av att tillverkarna vill sälja sina produkter och tjäna pengar och därför sprider ut helt lögnakiga fakta om att cykling och gungande för barn är livsfarligt så folk av rädsla köper sina hjälmar.
Om ni anade vilka ekonomiska intressen som ligger bakom cykelhjälmsdiskussionen. Nu har även småbarnshjälmen lanserats, gå-hjälmen är redan i bruk i Japan, airbag för fotgängare, hjälm för bebisar etc.. man gör en hel nation livrädda för skallskador i syfte att tjäna pengar..inte rädda liv. Hur långt ska det gå?
Kommer ni att sätta på er en gåhjälm också eller tycker ni att det finns en gräns för säkerheten?
Vad jag vände mig emot i några tidigare anonyma kommentarer, var inte resonemangen kring hur bra eller dålig hjälmen är som skydd,
utan påståendena att hjälmanvändning gör trafiken aggressivare, och att hjälmen gör att folk tror sig inte behöva kunna trafikregler. Det måste väl vara väldigt individuellt? Vi har ju sett att det finns folk som struntar i trafikreglerna också och kör som dårar utan hjälm, så jag undrar verkligen om det finns något samband där.
Det är förresten jätteintressant det som den senaste anonym skriver.
(Ni har inte funderat på att underteckna era kommentarer med någon signatur, så att man kan skilja er åt?)
Hej Ulla.Kalla mig Biker. Vi är alla individer, livet är farligt men vi är inte alltid överens om vad som är farligt.
Mitt motto är 100 uppmärksamhet 100% av tiden.
Du väljer att ha cykelhjälm, Det är ditt val och jättebra för dig då du trivs i hjälm..Andra gör andra val och trivs inte att ha hjälm. Där bör debatten stanna.Problemnet är att all fakta ang. cykelhjälmar inte läggs fram bara för att man till varje pris vill öka användningen.
Sant att hjälmen kan reducera skador men det finns också nackdelar i form av bieffekter ..Världens säkraste och bästa cykelland är Nederländerna och Groningen är världens säkraste cykelstad. Ingen bör hjälm. Noll procent. På Nya Zeeland är det lag. Olyckorna är fler där än i NL.
Detta bevisar att det finns bättre metoder att öka säkerheten än hjälmar.
Problemet är också att människor i regel inte vull ha hjälm och upplever det obekvämt o bökigt. Därför måste vi jobba vidare med säkerhetsfrågorna och inte fastna i hjälmdebatten som enda lösningen.
Jag rekommenderar alla att cykla i Holland. Titta gärna på medsänd länk.-
Ulla, jag är säkr på att du är en ansvarsfull trafikant, men det är jag också.
ha det bra.
http://bicyclesafe.com/
Ulla skriver:
"Vad jag vände mig...påståendena att hjälmanvändning gör trafiken aggressivare, och att hjälmen gör att folk tror sig inte behöva kunna trafikregler. Det måste väl vara väldigt individuellt?"
Svar: Ja, det är individuellt men fakta är att cyklingen är mer aggressiv i Stockholm där hjälmanvändningen är högst i världen än i Groningen där ingen har hjälm.
Jag tror att du Ulla (Biker här) använder din hjälm på rätt sätt precis som det var tänkt, men alla gör inte det tyvärr utan riskkompensera Tror du vi kan mötas hädanefter på cykelbanan utan lömska blickar och acceptera varandras val? Jag kommer aldrig använda hjälm, men accepterar ditt val.* ha det!!
Jag använder inte hjälm, för jag har slutat cykla! Det är mycket trafik och backar där jag bor, och jag gillar inte att cykla där. Om jag bodde i ett platt land som Nederländerna där jättemånga cyklar, skulle jag förmodligen också cykla. Om jag bodde på något lugnt ställe i Sverige skulle jag också cykla.
I Stockholm skulle jag aldrig cykla i centrala stan, fast kanske i någon lugn förort.
Tack Biker för diskussionen! Det har varit lärorikt och roligt!
Mitt motto är förresten som ditt. Det gäller när man går också - 100 % uppmärksamhet 100 % av tiden.
Skicka en kommentar