2007-02-18

Utan sagogryn försmäktar vi

Min förmiddagskaffepaus råkade i dag sammanfalla med de två äldsta tonåringarnas frukost. (Jag brukar undvika att jobbba på lördagar, men i dag gjorde jag det.) Så jag drack kaffe och läste tidningen medan de åt frukost. GP hade en artikel om Viveka Lärn. Som vanligt, höll jag på att säga. Fast det sa jag ju inte. Jag gillar Viveka Lärn, så hon får gärna vara i GP jämt för min del. I artikeln fanns denna bild som föreställer en lustig grej från Vivekas kök:

inkop
Praktisk mojäng?

– Titta, tonåringarna, sa jag. En sån här borde vi ju ha! Man viker liksom bara fram den varan man behöver köpa hem. No more papperslappar!
– Mmm, sa tonåringarna, måttligt intresserade.
– Kolla, det mesta är sånt man köper i dag också, sa jag. Ägg, kaffe, bröd. Öl!
– Mhmhm, sa tonåringarna.
– Fast sagogryn köper man förstås inte så ofta! fortsatte jag.

Tonåringarna stirrade nu klentroget på mig. Sagogryn! Det är ju deras lillasyster! (Som också är tonåring och fortfarande inte hade masat sig upp ur sängen. Lillsyrran har alltså understundom kallats Sagogrynet.) Nu har mamma gått och blivit galen på riktigt. Tänkte tonåringarna. Deras mamma, alltså jag, som alltid är redo att bidra till det uppvuxande släktets bildning, insåg att de inte visste vad sagogryn var! Här krävdes förklaring:

– Jo, när jag var liten så åt man ibland sagosoppa, och det var ett slags fruktsoppa med sagogryn i, förklarade jag pedagogiskt. Sagogrynen var lite slemmiga men ändå goda på nåt vis. Och namnet har inget med sagor att göra, utan grynen heter så för att de kommer från en palm som heter sagopalm.

Varvid tonåringarna suckar och åter vänder uppmärksamheten mot frukosten. De är härdade. Ända sedan de var små har jag nämligen haft för vana att vid de mest olämpliga tillfällen pigga upp stämningen genom att fabulera ihop små fåniga historier. Ljuga, om man så vill. Fast jag avslöjar alltid bluffen ganska snabbt. Så det var det de väntade på nu. Till ringa nytta försökte jag försäkra dem om att det var rena rama sanningen.

Som tur var satt tonåringarnas far redo vid laptopen och konsulterade raskt Wikipedia. Och visst var alltsammans sant (även om det till min besvikelse visade sig att sagogryn mestadels tillverkas av vanlig potatisstärkelse). Nu måste vi ju genast råda bot på denna brist på bildning hos (de fortfarande föga entusiastiska) tonåringarna. Så jag skrev upp sagogryn på inköpslistan (tyvärr en helt vanlig papperslapp, men hade jag haft Vivekas fiffiga grej i köket så hade jag förstås bara vikt fram den lilla skylten med sagogryn). Sen satte jag igång att leta efter recept. Jag brydde mig inte ens om att kolla i Anna Bergenströms kokböcker eller någon av de andra moderna historierna som står i kokbokshyllan i köket. Nej, här var det säkrast att konsultera en riktig auktoritet direkt: Prinsessornas kokbok!

prinsessorna
Vore det förresten inte trevligt om våra nutida prinsessor skrev kokböcker i stället för att hänga på innekrogar?

Och självklart sviker inte prinsessan Margaretha av Danmark, kronprinsessan Märtha av Norge och kronprinsessan Astrid av Belgien. Så här gör man alltså sagosoppa:

sagosoppa
Observera att det måste vara Sunmaid. Icas egna varor duger inte.

Maken gick och handlade men kom tyvärr hem alldeles sagogrynslös från affären. Det fanns inte, åtminstone inte i vår Icabutik. Så: Är det någon som vet om sagogryn tillverkas överhuvudtaget nuförtiden? Så att jag kan åtgärda denna brist i tonåringarnas uppfostran medan tid är.

49 kommentarer:

Anna sa...

Enligt Google måste man åka till Indonesien för att köpa sagogryn och det kanske är lite väl långt. Men där växer iallafall sagopalmen!

Ökenråttan sa...

Några katrinplommon var det aldrig tal om i sagosoppan hemma hos min mormor. Trots att hon körde efter såväl prinsessornas som Escoffiers kokböcker. I mitt föräldrahem kan jag inte minnas att sagosoppa förekom. - Jag har ett svagt minne av att jag letade efter sagogryn i affärerna när mina barn var små och att de inte fanns redan då. ? Kan man skriva så? De fanns inte redan då ..?

Ökenråttan sa...

Och jag älskar den där fliken med KRYDDOR. Något vagt kanske, men samtidigt en generöst formulering, på nåt vis.

Ökenråttan sa...

EN GENERÖS - jag är för snuvig för att sitta och klimpra på tangeterna så här. God natt!

Ökenråttan sa...

Tangeterna - vad skulle det vara för nåt då?

Qi sa...

När jag var liten, på femtiotalet, och vi var på besök hos min morfar så fick vi denna exotiska (slemmiga) sagogrynssoppa. Det var en riktigt god efterrätt enligt hans sätt att se. Dock inte enligt min... En pina var det att försöka sleva i sig och se glad ut. För man fick ju inte klaga på maten.

Helena, utsätt inte dina barn för detta! Var glad att grynen försvunnit ur handeln (inte utan irsak enlig mig...) och ersatts av andra, mycket godare efterrätter som t ex glass och chokladtårta!

Qi sa...

... orsak...

Flinn sa...

Mina farföräldrar har en sådan där inköpslistemojäng stående i köket, och när jag var liten lekte jag jämt med den när jag var där. Fast deras är grönaktig. Den är lite som en avlång plåtburk ställd på högkant och i den ska man tydligen samla sina kvitton, om jag har förstått saken rätt.

Emi sa...

Ah, en sån där mackapär (från Kooperativa) finns i det pedagogiskt uppbyggda nybyggarköket på muséet hemma. Under stod en tydlig skylt "Titta med ögonen, inte med händerna" och jag minns hur jag alltid var tvungen att knyta händerna bakom ryggen för att inte flippa på alla flikarna. Måste det inte ha varit så hemma hos barnfamiljer på det tidiga 1900-talet också? Plötsligt stod man där med en inköpstavla som liknade Hela havet stormar?

Översättarhelena sa...

Anna: Jomen, om man ändå skulle dit kanske ....
Ökenråttan: Escoffier har jag också i mina gömmor minsann! I analogi med KRYDDOR har vi även fliken GRÖNSAKER! Tja, ta vad som finns, liksom.
Qi: Jag tyckte faktiskt det var rätt gott, jag ...
Flinn & Emi: De kanske inte är så ovanliga? Emi, den aspekten slog mig också. Hade vi haft en sån när barnen var små så hade man nog kommit hem från affären med en rätt blandad kompott ...

Översättarhelena sa...

Ökenråttan: Godnatt klockan 10:52?

Studiomannen sa...

Sagogryn bör finnas. Jag kan minnas konsistensen än idag.

Den där boken har vi hemma. Måste kolla i den igen.

Översättarhelena sa...

Studiomannen: Jamen, har du sett några på sistone?

moster mjölgumpa sa...

Va, har du inte bjudit barnen på sagogrynsoppa? Den ska vara röd med russin och bananskivor i tycker jag.
Faktum är att jag har en paket stående i mitt speceriskåp. Inköpt i Danmark förvisso med ett bäst före datum som är 11.10.04. Tror att det är 04 som är året. Men vad kan hända med små torra stärkelsegryn. Ska kolla i mina lokala affärer och lovar att återkomma med rapport.

Översättarhelena sa...

Moster M: Vad snällt! Faktum är alltså att de finns, om än kanske bara i Danmark. Nyskapande med banan i, måste jag säga.

Ulrika sa...

Jo, men visst finns det fortfarande sagogryn, jag är tämligen tvärsäker på att jag sett det i butikerna här.

Matildas fikarum sa...

Undrar vad sagogryn heter på engelska.....

Bloggblad sa...

Jag minns sagogrynen! Rosa skulle soppan vara. Men inga k-plommon eller russin!
Någon sagopalm har jag inte hört talas om, men det finns mycket som jag aldrig funderade över som barn.
Som t.ex. varför det hette "Tomtebrus", det där rosa pulvret som det blev fuskläsk av.

Miss KeepYourDistance sa...

Den där prinsess-kokboken står i min mammas bokhylla. Jag älskade att titta på alla underbara tårtbilder när jag var liten. Och rita egna prinsessor bredvid. I bläck. *nostalgi*

Studiomannen sa...

Helena: nej jag har inte sett några alls på sistone...

Bloggblad: men Tomteskur finns i alla fall kvar. Med samma gamla etikett.

Ökenråttan sa...

Just det - godnatt 10.52. Är man en så pass klen stavare som jag i dag då mår man inte bra och bör inta sängläge.

Äkta sagogryn var faktiskt små runda gryn som utgjorde märgen i sagoplamens stam.

"Sagoplamen" - nu är jag där igen! Låter lite som Staropramen, eller hur. Om man skulle muntra upp sej med en sån ... få se om stavningen blir bättre då.

Anonym sa...

Min moster gjorde sagosoppa till mig tidigare i år. Sagogrynen finns i "invandrarbutiker" och heter oftast tapikoa, om jag har förstått saken rätt. Är tämligen säker på att jag sett rosafärgade i en asiatisk butik i Söderhallarna.

Christinaq sa...

Å en sån där "inköpslista" hade min mormor och morfar. Var tog den vägen??!??!

stina sa...

Oj, är sagogryn och tapioka samma sak?

Anyways, jag är helt övertygad om att jag sett sagogryn på någon hylla för inte alls länge sen. Typ i förra veckan eller något. Men i vilken affär då.... *bryder huvudet*. Det kan ha varit ICA Torgkassen i köpcentret Kvarnen i Uppsala. Det låter iaf rimligt. Men jag HAR sett dem! De finns!

Anne-Maj sa...

Försökte kommentera på morgonen, men blev inte godkänd.

Jo den där mojängen skulle jag vilja ha. Vi brukar ta fram sakerna på köksbänken. Du förstår väl, tomma kartonger så när någon ska göra inköpslista så tas dom bort när det står nånting på pappret.

Helena T sa...

Åh, sagosoppa! :-) I min barndom var det mormor som stod för den delikatessen. Och då fanns den faktiskt i två varianter - ibland rosa och liksom slät (så när som på grynen så klart) och ibland mera som kräm på blandfrukt (med russin och katrinplommon och äpplen och aprikoser och vad det nu är i de där påsarna). Mums!

Sist jag såg sagogryn var hemma hos mina föräldrar, men det är rätt många år sedan nu... Hm...

/Helena T

Översättarhelena sa...

Vissa tecken verkar trots allt tyda på att det finns sagogryn att få tag på. Om inte annat under täcknamnet "tapioka". Som alltså inte bara är en general i en Tintinbok! Hemskt mycket tack för alla tips och reflektioner kring detta!

ab sa...

Jag har alla prinsessornas kokböcker! Härligt gråmurriga bilder på konstiga saker upplagda på läckra rostfria fat... och vilka tårtor!

Och mojängen skulle jag också vilja ha.

Anna sa...

Min mamma hade en sån mojäng förresten, fast i plast, snygg och italiensk. Och liten, så att man kunde ta med den till affären (om man hade stora fickor).

Översättarhelena sa...

AB: Har du lagt märke till de där "handtagen" i något slags krusat papper på kotletter och liknande? Såna borde man nog göra lite oftare.
Anna: Det låter praktiskt! Problemet med den här är väl annars att den kräver papperslapp också. Tänkte inte på det först.

cruella sa...

Nu tror du bergis att jag hittar på men jag köpte just ett litet gulligt paket sagogryn häromdagen. Utgående produkt av dansk härkomst. Jag gillar dock bäst sk pärlgröt - en vit mjölkgröt med sagogryn som ätes med förslagsvis vildhallonsylt och lite lättvispad grädde.

cruella sa...

Och prinsessornas kokbok är underbar! "Koka makaronerna tills de äro alldeles mjuka". Det var innan al dente kom till Sverige det!

Översättarhelena sa...

Cruella: Jag tror dig absolut! Men mjölkgröt har jag då aldrig hört talas om. Norrländsk specialitet kanske? (Men jag avskyr alla sorters gröt, så jag ska nog inte testa.)

cruella sa...

En sk vitgröt. Mjölk och mannagryn, mjölk och vetemjöl, mjölk och sagogryn. För att inte tala om den sk flötgröten - du som norskkunnig gissar ju genast rätt. Just det, en vetemjölksgröt kokt på grädde. Gillar du inte gröt ska du nog inte testa, nej.

Översättarhelena sa...

Cruella: Nej, jag ska nog inte det. *ryser lätt*

Matildas fikarum sa...

Kanske "fairy-rice". Inte?

Översättarhelena sa...

Matilda: Eller fairy-grain kanske? :)

Irene sa...

VARNING! Tapioca är läskigt slemmigt. Vet inte om de finns i mer platt form, men i USA (och säkert andra länder jag inte besökt, eller där jag klarat mig undan detta) finns ngt som kallas "bubble tea", helt enkelt te, gärna med mjölk och socker, och tapiocakulor. Ferruketansevärt läskigt.
Wikipedia vet mer: http://en.wikipedia.org/wiki/Bubble_tea

moster mjölgumpa sa...

De fantastiska sagogrynen är funna!

Översättarhelena sa...

Irene: Sagogryn är också lite slemmiga faktiskt :) Fast man har ju knappast dem i te!
Moster M: Menar du det!!!Vilken affär är det som har den goda smaken att saluföra sagogryn?

Ulla sa...

Sagosoppa! Vad gott! Skall leta jag med. Som alternativ kan du kanske bjuda dina tonåringar på saftsoppa med klimp. Skriver prinsessorna något om det?

Översättarhelena sa...

Ulla: Självklart. Prinsessorna kan man lita på!

Anonym sa...

Såg sagogryn på Kvickly, Köpenhamn, i november.

Lotta K sa...

Bubbelte ar gott! Te, kondenserad mjolk, tapioka. "Grynen" ar ofta stora, en centimeter i omkrets, sa man far tugga. Det hela serveras med ett overdimensionerat sugror. (Fast valdimensionerat for grynen, da.)

Jag hade tapioka i skapet och the boyfriend gjorde tapiokapudding haromdagen. Pudding kokades pa blotlagd tapioka, mjolk, agg, socker, en banan. 20 minuter, svag varme, konstant omrorning. Det blev valdigt sott och kandes lite konvalensensartat.

Lotta K sa...

"konvalesensartat", skulle det vara.

Översättarhelena sa...

Lotta: Jag tror jag måste testa tapioka också!

Louise sa...

Åh det är en trevlig kokbok, men jag måste ju säga att jag tillhör de obildade ungdomarna som inte vet hur sagogryn smakar. Fast det är ju faktiskt inte prinsessorna själva som skrivit kokboken utan deras hushållsskolelärare. Läraren var så nöjd att hon hade prinsessorna som elever så hon lät dem vara på framsidan.

Översättarhelena sa...

Louise: Ja, jag vet, men jag låtsades inte om det ...

Anonym sa...

Du kanske redan har hittat sagogryn i någon affär, annars är här ett tips: Jag har just ringt till ICA Fokus i Gårda (efter att ha kollat i en massa andra affärer) och fått reda på att dom har det i sitt sortiment. Killen jag pratade med var framme och kollade i hyllan, så det är säkert. /Kerstin