Veckans nördiga recept
Den älskvärda Matälskaren Lisa har i sin vishet utsett mig till denna veckas matnörd! Denna ära har nu inte vederfarits mig på grund av några särskilda meriter på det gastronomiska området, utan det var bara så att jag råkade veta att en köttstuvning på härfågel borde heta Upupa epops-kalops och inget annat. Nu kanske någon drar slutsatsen att jag i stället är något slags ornitologiskt orakel, men det är också alldeles fel. (Fast jag har vissa intressanta fågelskådarupplevelser på lager, som jag lovar att kanske berätta om en annan gång.)
Kalopsen i fråga har sitt ursprung i Fallstaff, fakirs En var sin egen professor. Nu skulle jag alltså kunna hävda att jag kunde det här med härfågelns latinska namn för att jag är så outsägligt bildad och litterär och kulturell. Men tyvärr är det bara så att jag är fullständigt oförmögen att rensa ut allt gammalt skräp som trängs i min hjärna. Så jag minns helt enkelt såna här fullständigt onödiga saker. Det innebär att jag sorgligt nog inte har någon som helst plats för att till exempel memorera mina barns mobilnummer. Men jag minns åtminstone vad de heter, när de fyller år och – om jag får tänka efter lite – deras personnummer.
Men nu skulle jag ju vara matnörd, som sagt. Det hade man väl aldrig kunnat tro! Språknörd eller ordnörd eller bara nörd i största allmänhet, javisst. Men matnörd! Vad gör en sån? Jamen, det är ju självklart! Jag måste ju blogga recept! Här kommer alltså mitt egenhändigt ihopkomna recept på världens godaste pannbiff:
God pannbiff
500 gram nötfärs
2–3 msk vatten
1 ägg
1 riven vitlöksklyfta
Ett par droppar liquid smoke (kondenserad hickoryrök på flaska) – kan inte uteslutas
½ msk oxfond (sån där färdig på flaska)
1 tsk äppelcidervinäger
Lite salt
Svart- eller vitpeppar (jag tycker vit passar bäst här)
Rosmarin
Timjan
Rör ihop alltsammans till en smidig färs. Jag brukar använda elvisp med degkrokar, men man kan förstås passa på att träna armmusklerna genom att använda en trägaffel i stället. Men fuska inte, utan rör ordentligt! Gör små biffar, ungefär som en golfboll som man plattar till. (Inte för att jag vet hur stor en golfboll är egentligen, men det låter bra, tycker jag.) Stek dem gärna i grillpanna om du vill fjäska till det lite extra, för då blir de så piffigt randiga. Servera med sallad, klyftpotatis och kall sås av crème fraîche, senap och kapris. Eller nåt annat. Man får välja själv!
20 kommentarer:
Sånt där som jag måste gå extra till affären för... röksmak... går det inte att lägga köttet i braskaminen en stund?
Jag har bara tid med Findus fiskgratäng medan jag SKAPAR vid symaskinen. Fast mest ligger jag på knä och klipper mönster. Eget alltså... i tyg... Jag har kameran med - men nu måste jag vänta tills det ljusnar så jag ser trådriktningen utan pannlampa och lupp.
Ja jag förstår. Ungefär som att jag efer 1 års studier i kinesiska språket, samt en resa runt 5 månder i nämnda land kan säg tre ord på detta språk "Tomat" "ChehungChe)"Toalett"(ZetZu) eller "nej nej nej" (mejo, mejo med åtföljande ivrig huvudskaknin)min egen uttalstolkning som ni förstår.
Rolig blogg jag fortsätter min läsning.
Ha en fortsatt bra kväll
Kram Kicki
Visst ja, jag tänkte ju vara med i hennes tävling om bästa bolognese. Undrar om det är för sent nu...
En fråga när det gäler pannbiffreceptet:
Jag brukar alltid använda blandfärs (med 30% fläsk- och 10% nötfärs) eller lammfärs, helt enkelt för att det smakar mer. Får man det, eller har du provat och upptäckt att dina pannbiffar blir absolut godast med ren nötfärs?
Min mamma säger och skriver kallopsen och jag blir tokig!
Både du och hakke matbloggar så att jag blir alldeles knollrig av misskött mathållning. Och jag kan inte ens mina barns personnummer!
Skörbjugg, here I come!
Kan bara tala om att det är proppat med Upupor här där jag bor. Ett år hade vi t.o.m. en väldigt insistent en som ville komma in och bo inne hos oss, han satt ofta och knackade med näbben på glasdörren och hängde där och väntade. Men jag höll ut, det behövs en upupafri zon här och de är för vackra för att göras kalops på...
Bloggblad: Röksmaken är liksom grejen med detta recept, men förmodligen går det bra med braskamin, speciellt om du stoppar en härfågel i skorstenen.
Hakke: Jag äter inte gris så jag vet inte riktigt. Men lamm tror jag faktiskt inte passar här.
Kicki: Låter ungefär som mina studier i hebreiska. Jag kan säga "pappa är hemma" och "apan har en penna".
Anne-Maj: Men ordet "kalops" kommer av det engelska "collops", så det är mycket möjligt att det har stavats med två l på svenska från början!
Lotten: Du kan inte barnens personnummer! Det är ju underbart! Jag som alltid har skämts så för att jag måste tänka efter!
Ilva: Nej, jag hoppas ingen tänker göra härfågelgryta på riktigt!
"Upupa-epops kalops kan man proppa i en mops." Tala om att minnas onödiga saker! Men Falstaff sitter som gjuten i mitt minne.
Och a propos bisarra språkstudier; jag har ju strävat med att lära mej arabiska här i öknen. Bland annat kan jag just vad - härfågel, tadaa - heter. Hoddhodd. Väldigt användbart. Här ser man inte till just några fåglar alls och i varje fall inga härfåglar.
Helena, du gör helt rätt i att föredra vitpeppar framför svart. Det blir så skräpigt med svartpeppar.
Pepparråttan: Nej, kalopsen kan man propSa i mopsen (om inte minnet sviker mig alldeles, men eftersom det här är gammalt mög som inpropsats i hjärnan redan när jag var tio--tolv sådär, så tror jag faktiskt att jag minns rätt).
hakke: Men bloggare lagar väl spaghetti bloggonese?
Miss G. - helt rätt. Propsa i! Har jag felstavat eller felciterat?
Nu såg jag även att det var en länk till Falstaff, fakir och blev alldeles salig! Hade velat släpa med mej detta oumbärliga men digra verk till Öknen men tvingades avstå. Toppen att det finns på nätet och tack till den allkunniga Helena som spred även detta ljus till oss som vandrar i öknen.
You have been challenged.... :-)
Miss G. och Ökenråttan: Fint att ni redde ut det där när jag var upptagen! Kalopsen ska propsas i mopsen och inget annat. Enligt lagen om vad man minns (onödiga saker) och inte minns (nödvändiga saker) så kommer jag nu aldrig att glömma vad härfågel heter på arabiska heller.
Kapybaran: Just den utmaningen har jag faktiskt redan gjort. Men nu vet jag! Jag gör den en gång till utan att tjuvkika! Så kan jag en gång för alla avslöja mig själv som den eländiga lögnerska jag är!
Om jag inte åt gris skulle det gå hur bra som helst, men det är faktiskt en del rätter jag skulle sakna mycket. Den svenska husmanskosten har ju mycket gris i sig och jag fick min beskärda del i barndomen.
Miss Gillette: *haha* - tillåt mig stjäla det om jag händelsevis skriver ner mitt recept
Hakke: Jag saknar gris riktigt mycket ibland! Särskilt hårdrökta grejer som parmaskinka och liknande. Det är svårt att hitta en fullvärdig ersättning för gris om man är en sucker för röksmak. Det är kanske därför flaskorna med liquid smoke går åt i rasande fart i det här hushållet.
Man skulle kunnat tro att det inte är förrän grisen är slaktad som man saknar den, men det du säger tyder ju faktiskt på raka motsatsen. Nöff!
Översättarhelena har du testat den rökta varianten av tabasco? Mildare än vanlig tabasco och ljuvligt rökig.
Pernilla: Den finns inte i någon av våra närbelägna mataffärer! Skandal! Varken sagogryn eller röktabasco. Jag flyttar! (Skulle inte tro det ...)
Ökenråttan: Det hade väl varit ett bra alternativ till bloggnamn: Den som vandrar i öknen...
Ö-Helena: Bra, då inväntar jag en härfågel då. För - det går väl inte med skata? Annars brukar de ta sig ner i skorstenen ibland. Ett här-ans liv för de, men de blir väl inte härfåglar för det?
Bloggblad: Nej, skata blir nog inte så bra.
Skicka en kommentar