Annandag fettis
Eller annandag fett? Nej, efter juldagen kommer ju annandag jul. Efter påskdagen kommer annandag påsk. Efter pingstdagen kom förr i tiden annandag pingst, men den är ju numera avskaffad. I stället kommer det en vanlig usel måndag. Men i alla fall: efter fettisdagen kommer alltså annandag fettis.
I går var det alltså stora semmelslukardagen, och eftersom vi i vår familj gärna vill vara som alla andra så gluffade vi också i oss fastlagsbullar. (Som jag är ensam om att kalla dem i min familj.) Hos oss är dock detta, som så mycket annat, lite krångligt. Vi talar nu om en familj på fem personer där alla fem äter olika saker till frukost och var och en har sin egen sorts schampo. Vid semmelätning uppstår dessa komplikationer:
• Äldsta barnet är väldigt laktosintolerant och måste ha laktosfri grädde. Då kan man kanske tycka att alla kunde äta den grädden, men si det går inte, ty den finns bara med fyrtio procents fetthalt. Och då kommer vi in på nästa komplikation.
• Jag äter inte fet grädde. Och det beror inte på att jag bantar, tvärtom, höll jag på att säga. Jag bantar verkligen inte, utan det är så att jag har en grej med magen som gör att jag inte tål så mycket fett. Så jag måste alltså ha mellangrädde eller allra helst någon tjugoprocentig vispbar variant. Annars blir det ont i magen och sömnlöshet och tråkigheter.
För inte så många år sen var det dessutom så här:
• Mellanbarnet avskydde grädde och ville ha en semla utan. Men gärna med extra mycket florsocker. Numera vill han ha lite grädde.
• Minsta barnet tyckte inte om mandelmassa utan ville ha en semla med bara grädde. Numera går det bra med extra allt.
Så vi vispar två sorters grädde och gör en mandelmasseblandning, och så får var och en bygga sin semla efter tycke och smak.
Min blev så här:
För övrigt står det just nu ett tjugotal personer utanför mitt fönster och pratar upphetsat i sina mobiltelefoner. Men det är inget att bry sig om. Det ligger nämligen en spårvagnshållplats utanför mitt fönster. Och i dag snöar det, och då blir det stopp i spårvagnstrafiken. Varje gång. Så då står alla människor här och ringer till sina jobb och meddelar att de är försenade. Nämen titta, nu kom det sex spårvagnar på raken. Och alla upphetsade mobilpratare försvann.
Får man äta semlor på annandag fettis förresten?
16 kommentarer:
ÅÅ så där känns det nästan varenda dag när jag lagar mat till min familj, jag borde egentlgen göra som ni, ställa fram ingredienserna på bordet så får de laga till sin middag själva! (Och ingen av dem har ens en allergi eller intolleransbesvär att skylla på)
Vilken tur att jag slipper såna problem alltför ofta. Här är det bara en som inte tål mjölk ur paketet, men i alla andra former. Den som inte tål lök är inte här så ofta och äter.
Jag som är så lat i köket skulle få total nojja av olika tålningar. (Men jag har inga problem med att hitta på nya ord när jag behöver.)
Apropå bilderna här under: vi måste göra nåt åt svenskundervisningen... så får det ju inte se ut på väggarna. När nu de små liven inte får folkhyfs, kan de åtminstone skriva rätt. H_n kanske blev avbruten?
Oj. Det krävs stimulans- och organisationsförmåga... Nu är jag sugen på semla. Ska be maken handla hem, så skriver jag det är okej med annandag fettis!
Är det konstigt att man känner sig så besvärlig när man börjar räkna upp vad man inte tål och inte klarar av att äta..
Jag har just bjudit några vänner på middag, det är också ett gäng där en inte ska ha laktos, en inte svartpeppar,en inte chili osv. Det blir alltid knytkalas med buffébord.
Söt semla!
Här i landet äts som bekant inte semlor (de har den kontinentala seden med pannkakor på tjocktisdagen) men till helgen tänkte vi experimentera med att korsa den svenska semlan med den brittiska hot cross bun, i vårt hem känd som heta sur-bullen, och jag skall naturligtvis rapportera utfallet i bilder och text.
För övrigt kan du ha rätt om Drouggarna, jag minns mest en allmän känsla av irritation och sorg för att en epok gick i graven.
Själva tuttutvecklingen kan mkt väl ha kommit senare.
Man får äta semlor alla dagar. Det har jag bestämt, och det vet vi ju alla att det är mammorna som bestämmer.
Vad vacker din semla är, eller fasslansbulle som jag säger.
Det där med laktosen och fettet är bara en bråkdel av alla underligheter i den här familjens matvanor! Men faktum är att vi ofta kör ett slags variant på den metod som du Ilva beskriver! Allt lagas separat och sen får man blanda efter tycke och smak. Det blir inte så mycket komplicerade saker som ni förstår.
Bloggblad: Det fanns två stora utropstecken efter "ny" som tyvärr inte kom med på bilden. Så den välvilliga teorin om att h*n blev avbruten håller tyvärr inte ...
Tack för semmelkomplimanger!
Jag hoippas man får äta semlor, för jag har 4 bullar kvar.
Vi äter med laktosfri grädde och chokladpudding eller vaniljkräm istället för mandelmassa. Det blir gott nästan hur man än gör.
Min käre sambo håller förresten på att bli galen varje gång vi är på besök hos mina föräldrar och han ska laga mat. "Nej, du får inte blanda i tomaterna i salladen, det tål inte lillasyster. Och inte paprika heller, det tål inte pappa. Och kom ihåg att inte reda med vetemjöl, och koka glutenfri pasta också, åt mamma. Och mjölk tål inte lillebror, det minns du va?". Det är då han längtar hem till vårt allätande hem på riktigt.
I Ture Sventons anda kan jag tänka mej att äta temlor året om. Tyvärr har jag aldrig lyckats hitta Konditori Rota på Drottninggatan, fast jag har letat.
Här i Öknen är det kört med fettisdagsbulletillverkning. Släta bullar med kardemumma - inga problem. Mandelmassa - inte heller. Mandelträden blommar just nu, som vita moln uppe i bergen. Men grädden! Här finns ingen gräddtradition och alltså ingen grädde. Kanske kan man inte vispa kamelgrädden eller vad det nu beror på.
Jag har en gammal klasskompis som heter Semla. Hon är och har alltid varit rätt tjock, faktiskt, så nu tror ni att det var vi stygga kamrater som hittade på detta namn. Ack nej. Vi hade sån där "vad-betyder-ordet"-frågestund i skolan och när fröken frågade vad "semla" betyder svarade Birgitta (som hon heter)"Det är ett namn" och sen fick hon heta det. Hon använder det ännu, som sin professionella signatur.
Många tror att man får börja äta semlor på fettisdagen. Helt fel naturligtvis (sa han med ett besserwissrigt leende i mungipan) eftersom fettisdagfen är sista chanen att äta semlor innan 40 dagars fasta.
Gårdagens inledande askonsdag fastade jag genom att trycka i mig tre semlor...
Hakke: Men åh! Du har ju fullkomligt rätt! Och varför var det inte jag som informerade min omgivning om det? Jag som är leg. besserwisser och allt. Mycket irriterande. Detta ska jag minsann lägga på minnet till nästa år.
Ökenråttan: Nämen! Finns det inte ens sån där grädde på sprejflaska?
Men om torsdagen är annandag fettis så borde ju tisdagen vara fettisAFTON och onsdagen fettisdagen... men så är det ju inte. Men denna fettisdag (alltså onsdag) firade jag med småländsk ostkaka, den grädde som var kvar från fettisafton och en rejäl klick hallonsylt. I sängen. (Ja, hela anrättningen åts alltså i sängen).
Och nu är det fasta *hyperventilerar*
Nej men, Cruella, tänker du inte fel nu? Fettisafton måste väl ha infallit i måndags?
"Grädde på sprejflaska" mumlade hon och drog iväg till Souk Mahari för att leta. Får se hur DET går!
Skicka en kommentar