Vart tog alla terylenebyxor vägen?
Växte du upp på femtiotalet eller sextiotalet (som jag)? Då är sannolikheten stor att du hade minst en polotröja av banlon. Du hade säkert också terylenebyxor. Och kanske ett eller annat klädesplagg av dralon, dacron, perlon eller orlon. Din mamma hade kanske ett nattlinne av charmeuse.
Vart tog alla dessa fibrer vägen? Jo, de lever och frodas nog i all högönsklig välmåga, men nu oftast under de något mindre poetiska namnen akryl, nylon och polyester. Strängt taget är väl allesammans något slags plast.
Har man riktig tur så kan man dock fortfarande hitta ett och annat kryss* bland textilfibrerna. Kolla:
Denna etikett satt i mitt senaste fynd från Myrorna, en alldeles jätteäkta anorak för 60 kronor. Med visselpipa fastsydd i bröstfickan – bra att ha om man skulle hamna i en lavin eller så.
*Ett kryss är fågelskådarslang för ”ej tidigare skådad art”. I det här fallet är krysset alltså diolen. Jag tyckte att lite friluftslingo kunde matcha anoraken (som väl inte lär komma längre ut i naturen än till Slottsskogen).
11 kommentarer:
Jag hade en chef i början av 90-talet som hade terylen-kostym.(Åtminstone bestämde vi att den var av terylen) Han liksom VAR terylen. Han hade också glasögon som mörknade i starkt ljus (vilket alltså kunde hända inomhus). Det såg ganska kul ut. Han sa i var och varannan mening - "den häringa": den häringa ordlistan, den häringa bölletinbården.. osv. Det var en syn att se honom prata på någon flashig reklambyrå. Han var alltså firmans ansikte utåt, och utåt bar det... Fast det berodde nog inte på terylenet.
Jag tycker denne man låter som en riktig stilikon! (Kolla på någon av modebloggarna om du inte vet vad en stilikon är. Jag är inte riktigt säker själv, med det är ett väldigt modernt ord.)
Heja Helena! Det här var jättekul och lovar gott!
Tack Lotten! Men du som vet: när ska man egentligen hinna blogga om allt det där man skulle vilja blogga om?
Jaha, nu kommer ytterligare arbetstid att gå förlorad. Å andra sidan får jag nu betalt i alla fall, bara jag smyger tillräckligt bra med mitt smurfande. Haver lämnat (nåja, inte riktigt) översättandet och börjat stenografera i riksdagen... I wish, jag går en aspirantutbildning och nu är det apselut fullt i huvudet av slingriga tecken utan mening. Jag kanske är för gammal?
Cruella, vad trevligt, du är både namne och kollega! Du lär nog inte förlora så mycket tid här, för det känns just nu som om jag ändå aldrig hinner skriva något :)
Lycka till med stenografin – klart du inte är för gammal!
Var tvungen att googla och se om du hade glömt något viktigt, men det verkar inte så. Vid en snabb genomläsning hos tullverket kan man kanske tycka att Grisuten och Hostalen har glömts bort helt oförtjänt. http://taric.tullverket.se/taric/bin/tagInfo.cgi?tabnr=88201&fileid=fibrer
Mer kläder av grisuten åt folket! Även fisisa förtjänar ett omnämnande. Och terlenka (Terlenka, terlenka, terlenka min vän ...).
De här orden hör ju till tidsåldern gabardin, ungefär som krita. När jag kom på det undrade jag vad gabardin hade för etymologi, så jag slog upp det i NE:s ordbok och läste sedan lite i NE när jag ändå var där:
-----------------------------
gabardi´n subst. ~en el. ~et
ORDLED: gabard-in-en
smidigt ylle- eller bomullstyg med svagt räfflat diagonalmönster på rätsidan anv. till (striktare) kläder: gabardinbyxor; yllegabardin; en fin mellanblå kostym av ~
HIST.: åtm. sedan 1920; av fra. gabardine med samma bet., äldre gaverdine 'kappa; mantel'
-------------------------
gabardin (fr. gabardine, av fornfr. gauvardine m.fl. former 'pilgrimsklädsel', av medelhögty. wallevart 'pilgrimsfärd', 'vallfart'; enligt en annan mening sammansmältning av sp. gabán 'överrock' och tabardina, diminutivform av tabardo 'häroldskåpa'), medeltung eller ganska tung (150-250 g/m2), tät, vanligen enfärgad väv i gabardinbindning (en sorts kypertbindning) med tydliga, ganska brant lutande diagonalränder. Gabardin tillverkas vanligen av ull- eller bomullskamgarn, ofta med syntetfiberinblandning. Den används till byxor, dräkter m.m.
-----------------------------
Nu är det jag igen: Jag trodde först att jag hade missuppfattat något men sedan såg jag till min stora glädje det där med "syntetfiberinblandning", och allt kändes precis lika sticksigt som vanligt.
Helena: man hinner om man sänker ambitionsnivån! Bestäm dig för att bara skriva en liten snutt varannan dag. Sedan kanske du inte kan hålla dig, och skriver en längre snutt i de egentligen förbjudna mellandagarna. Sedan kan du plötsligt inte hålla dig borta, plötsligt prioriterar du bloggen framför städning!
Det bästa rådet av alla: skit i statistiken. Om du har koll på hur många som läser och hur de har hittat till dig, blir du osäker och full av prestationsångest.
(Åh, vilken messerschmidt jag är. Men så funkar det i alla fall för mig! Ingen statistik = bra!)
Tack Lotten! Vilka utmärkta råd från en erfaren bloggare! En liten snutt varannan dag får det bli. Och den där dumma besöksräknaren får jag ta bort så snart jag ids gå in och ändra i mallen.
Skicka en kommentar