Jag knäppte i alla fall inte ihop västen med gylfen
Usch, vad tråkigt det är att ha ont i ryggen. Det har jag i dag. Jag har fått nåt slags muskelsträckning i övre delen av ryggen, typ bakom högra skulderbladet. Jag önskar att jag hade kunnat säga att detta drabbade mig när jag tränade boxning, dansade lindyhop eller åtminstone ägnade mig åt vilt och hämningslöst ... eh ... saxofonspel. 
Rött = ont.
Om det ändå vore så väl. Nä. Så här gick det till: När jag låg och sov i natt skulle jag byta sida, närmare bestämt från vänster sida till höger. Samtidigt som jag vände mig om – och de av mina läsare som till äventyrs har delat sovrum med mig vet att när jag byter sida på natten så gör jag det liksom på uppstuds – alltså, samtidigt som jag vände mig om sträckte jag ner högerarmen bakom ryggen för att dra ner kanten på trosorna, som hade korvat upp sig på skinkorna på ett sätt som jag tycker är väldigt obehagligt. (Vissa vet nu precis hur jag menar. Andra förstår ingenting. Det gör inte så mycket.) Mitt i denna dubbelmanöver smäller det till i ryggen på mig. Jag trodde förstås att ryggraden hade gått av i höjd med tredje kotan ungefär. (Man tror ju det värsta!) Till yttermera visso märkte jag att jag var förlamad, fast sen kom jag på att jag skulle testa att vicka på tårna. Det gick bra. (Det kan vara bra att veta att det är så man testar om ryggraden är av: vicka på tårna.) Sen märkte jag att även vänsterarmen var så pass rörlig att jag med hjälp av den kunde häva mig upp ur sängen. Jag sträckte försiktigt på ryggen och förstod att det trots allt bara var en muskelsträckning, men någon mer sömn blev det ju inte.
Nu är frågan hur man skyddar sig mot den här typen av incidenter. Man kanske borde byta pyjamas?
Bättre än cykelhjälm i sängen.
16 kommentarer:
Stort medlidande!
Både vad gäller rygg och troskrull.
Men jag tror du kan behålla ordinarie pyamas.
Wv tror att det blir bättre om du stryker på salvan conatula.
Hahaha! Men stackars! Aj! Och mitt i natten också.
Sympatier en masse från Jonsered.
Min wv sjunger en visa för dig: dededi
Den där sängvändningen känner jag igen. Den käre maken också, han fick inte så mycket sömn när jag var gipsad under sex veckor och ägnade mig åt flip-flops under natten så hela sängen gungade. Jag sov däremot.
Krya på dig förresten- inga hastiga rörelser nu va!
(Fast lika engagerande som cykelhjälmar tror jag inte att alternativpyjamaser är.)
Aj!
Själv lyckades jag slå (?) nyckelbenet ur led där som det möter bröstbenet genom att byta hand med telefonluren. Det tog många månader att få ordning på det och jag gillar fortfarande inte att bowla för jag tror att armen skall lossna - igen.
/Helena T (som har en ny blogg, förresten - välkomna till taubner.blogspot.com)
Jobbiga trosor är det värsta som finns. Satsa på en skön pyjamas istället. Nattlinne är nästan värre än trosor - när det åker upp får man ju korva runt i hela sängen för att komma på rätt köl igen.
Bra att tårna rörde på sig, det verkar besvärligt att fixa frukost med bruten rygg. Fast då kanske man får frukost på sängen istället?
/Monica
Helena T:s nyckelbenshistoria var ärligt talat betydligt värre än min! Mot sådana olyckor hjälper varken hjälm eller skojig pyjamasjacka.
Jag vill bara tala om att jag är väldigt fascinerad av det där sidbytet på uppstuds.
Själv blev jag på ett läger en gång väckt av att kompisen högg tag i madrassen vid fotänden och lyfte rakt upp, samtidigt som hon hojtade någonting om att "vi stjälper! håll emot! hjälp!".
Vad det har med saken att göra är oklart, men ändå.
Jag har börjat misstänka det värsta, nämligen att vi befinner oss på en mycket slippery slope nu, vi som är 40 + och dessutom envisas med att hänga framför datorer hela dagarna.
Man skulle vara scoutgl i stället som wv föreslår.
Oj, vad jag känner till den muskeln... rekommenderar stavgång - även om min massös påstår att jag är som armerad betong i det området har jag inte ont sedan jag började med pinnarna.
Hej Helena! Jag skriver ifrån Barcelona var jag bor. Jag är filmare, men älskar språk. Mitt eget och främmande. Har inte satt mig in i sin blogg, men nu har jag upptäckt den. Ska sätta mig att läsa... Idag skriver jag om språkupplevelser.
Kramar
Emma
http://emmasofiadedorson.wordpress.com/
Åh fy så eländigt! Fru är lite inne på att investera i pyjamas, det kanske kan vara en idé även för välbyggda svenska hus?
Oj stackars dig. Hur är det nu?
Tackar som frågar, det är hur bra som helst. En träningshelg med bandet gjorde susen!
Det brukar jag också ha. När man väl fått dom så hänger dom kvar i evigheter. Äntligen en beskrivning med bilder och allt som jag kan ta till min doktor. Tack!
Nä, stackars dig! Ja, byt pyjamas. Eller sov i vad som helst som man inte behöver dra ner.
Själv fick jag också rejält ont i ryggen i helgen. Trots idoga pass på gymmet och promenader. Orsak? Städning av ett stycke megastort hus. Rekommenderas inte.
byt underkläder och pyjamas skulle jag säga. Konstigt att ben och tillhörande muskler kan göra så ont! Jag har ont i axlarna och nacken, träning, så släpper det, träning, det kommer tillbaka och så håller vi på sådär. Ett högst oregelbundet tillstånd i all sin regelbundenhet. Och ont gör det.
Skicka en kommentar