Översättarhelena i upptäckartagen
Här kommer en lite bildodyssé från midsommarhelgens upptäcksfärder. Jag börjar väl med midsommaraftonens outfit. Här är fjortonåringen och jag i lånade stövlar från vännernas överlevnadsutrustade sommarstuga på Orust.
Enligt maken har jag alltid gillat Graningelooken.
För att göra oss förtjänta av sill och potatis tog vi en stärkande promenad i dessa stadiga skodon. Först hittade vi en rejält konstruerad minigolfbana, ordentligt täckt med plåtlock, men för övrigt i utmärkt skick.
Inte beträdde vi banorna, inte.
Sen hittade vi en hel övergiven semesterby med kraftig idyllpotential. Huvudbyggnaden var dock en smula brandskadad.
Vem tittar fram bakom knuten om inte er favoritbloggare? (Äsch, det är bara ett talesätt!)
Här hade man inte sopat något under mattan i alla fall.
Vilka hemligheter kan dölja sig bakom denna pepparkakshusfasad?
En skatt förstås!
I dag är vi hemma i stan igen, men här finns ju också saker att upptäcka! Det finns gott om vita fläckar på min Göteborgskarta fortfarande. En av dem var fram tills i dag Färjenäs, fast det nästan ligger på simavstånd från oss. Men det är ju det där med älven. Älven ligger emellan. Men eftersom vi hade fått veta att midsommaraftonsvärdarna bodde här för många år sen var vi ju tvungna att gå och titta.
Här var det också idyll.
Och minsann! Det var i det här huset de bodde.
Beviset.
12 kommentarer:
Tyvärr hade jag fil och flingor i munnen när min blick föll på mattbilden.
Nu har datorn fått fil- och flingskratt på hela sig.
Roliga bilder äro ett fördärv.
När jag hämtat mig efter mattbilden slår det mig: varför står det "Piet Hein" på galgen? Är det hans?
Fler som haft en perfekt midsommar, med hänsyn tagen till vädret:
Vi åt upp alla smultron på vårt Ställe.
Lille Maken fick en fästing på magen.
Nån gån ska jag berätta om mattan i köket i det hus där vi tillbringade en kort tid under sommaren förra året. Den ni!
Lotten: Jag får väl förvarna nästa gång för säkerhets skull!
Studiomannen: Javisst. Han hade ett tvätteri i Rotterdam som extraknäck.
Midsommarråttan: Du vill inte veta var våra fästingar satt. Eller? Men mattan vill vi gärna veta mer om. Du är ju expert på cliffhangers!
Kära nån - vilken spökort besökte ni? Nån övergiven öststat?
Bloggblad: Halsenabb på Orust. Men jag instämmer i öststatskänslan!
Helena: Har detta med cliffhangers spritt sej ända till Göteborg? Min kompis Annika och jag träffas då och då till lunch, på CLiff's. Därför kallar vi oss cliffhangers.
Titta hos Bloggblad så får du se mitt PERFEKTA nya Rått-alias! På nåt sätt tycker jag att eftersom jag inte längre dväljes i Öknen kanske Ökenråtte-namnet är överspelat. (Det där 'dväljes' är lite övning inför vår kommande resa till Värmland och Lövens långa sjö med vidhängande författarboning. Jag medför då författarens, tillika nobelpristagaren, bästa i gamla utgåvor, vackra jugend-band och gammalstavning.)
"Tvätteri i Rotterdam"?
Nja, det vete tusan, du. Har du månne snott en galge på något hotell?
Nu läser jag grukar istället för att korrläsa ungefär en miljon trista PDF-sidor.
Så kan det gå :-)
Aha, det är så man gör: "Titta ordentligt på bilden först, och skriv sedan".
Klart att du aaaaldrig skulle plocka med galgar från diverse tillfälliga övernattningsställen. F'låt :-)
Om man vill titta på fler övergivna platser och läsa lite om dem kan man få sitt lystmäte hos Jan Jörnmark. Bland mycket annat hittar man en serie bilder om Halse nabb. Medan man tittar på bilderna om Halse nabb får man sig också en mycket kortfattad men ändå väldigt fascinerande levnadsbeskrivning av Axel Wenner-Gren.
Annars tittade jag rätt länge på bilderna på det ganska nya och väldigt coola kombinerade glaspalatset och kontorsbyggnaden som kameratillverkaren Hasselblad tvingades överge i Göteborg för bara några år sedan. Historien om hur det hela gick till är lika fängslande.
Marianne: Nej, självklart inte! Hur kunde du tro något sådant om mig!
Skicka en kommentar