Något lustigt hände på väg från sjukgymnastiken
I förmiddags kom jag cyklande på Vasagatan. Som alla göteborgare vet är det en bred gata med en allé i mitten. I mitten av allén finns en cykelbana, och på ömse sidor om cykelbanan står det parkbänkar lite här och där. På denna cykelbana kom jag alltså cyklande.
På en bänk som jag cyklar förbi sitter en man som jag uppfattar som A-lagare. Bredvid honom på marken står en stor plåtburk med målarfärg. Jag får för mig att han har hittat den, men det kanske bara är mina fördomar som talar. Det är förstås fullt möjligt att han har köpt färgen, men i så fall räckte inte pengarna till en pensel. Burken är nämligen öppen, och mannen – som alltså inte har någon pensel – doppar änden av en hårt ihoprullad tidning i färgen. Sen målar han långsamt och omsorgsfullt varannan ruta i stenbeläggningen vid sina fötter. Som ett schackbräde, ni vet. Färgen är förresten grå, och det är de omålade stenarna också.
Ja, det var bara det jag ville berätta.
14 kommentarer:
Spännande! Gatstenar kanske inte skulle vara gråa om ingen målade dem med jämna mellanrum? Fast det är ju just de där jämna mellanrummen som förbryllar. Varför målade han inte alla stenarna om det nu ändå skulle göras? Nej, han var nog konstnär. Ungefär vid vilken del av gatan ska jag spana efter konstverket?
Mellan Vasaplatsen och Viktoriagatan om jag inte minns fel. På höger sida om man är på väg västerut.
Det är bra att någon tar tag i det där, det finns alldeles för få ordentligt och omsorgsfullt målade gatstenar.
Visst kliar det i hjärnvindlingarna när man ser saker som inte är självklara. Han kanske hade fått massor av pengar till att klä ut sig till uteliggare som målar gatstenar med en tidning - hela han var nog en installation...
Inledningen av detta inlägg är närapå identiskt med det som jag försöker kreera just nu -- med tre glas vin i knoppen.
Det går långsamt.
Men där din cykelresa slutade i en stilla reflektion, fortsatte min i en sjujädra smäll.
Jag tror precis som Flinn att det du såg var en konstnär in action.
Han var alltså antingen konstnär eller konstverk. Eller både och? I vilket fall som helst måste man ju hålla med den blekgröna om att han gjorde en god gärning.
Jag tror att det var gatstensmålarfen.
Hur gick det sen? Kan du inte cykla tillbaka med en kamera och dokumentera resultatet?
Stämmer din adress på SFÖ-sidan förresten?
Jag cyklade förbi där igår, men hade ingen kamera med mig! Fyra plattor hade han hunnit måla. Hoppas det är kvar nästa gång jag ska ditåt.
Javisst, adressen stämmer! Å, vågar jag gissa vad som är på gång?
Gissa på du!
Just det, jag glömde ju tala om att jag hittade stället i mörkret i fredags kväll. Var inte plattorna målade i två olika färger förresten? I så fall måste det ha varit sådan där rutig målarfärg han använde. Annars kan det ju ha varit jag som cyklade lite väl fort förbi förstås.
Någon som känner en Amy och vill göra en presenttröja? Nu fick jag nämligen amytop som bokstavskombination här. :)
Kan det vara någon gammal konstnär som gör ett sista ryck (eller kanske tar sig isamman och börjar om på nytt?)
Trixiga kvarter att cykla i, förresten. När det är dags att korsa Viktoriagatan så måste man hålla tungan rätt i mun.
Skicka en kommentar