Från det ena till det andra
Som många säkert redan har fattat (eftersom jag som vanligt är sist med att rapportera allt) har jag agerat bloggarpensionatsvärdinna åt Lotten och Anna i några dagar. Fast värdinna är väl för mycket sagt, förresten. De klarade sig utmärkt själva, fixade sin egen frukost och var exemplariska gäster på alla sätt och vis.
Men i går eftermiddag – när alla bloggare hade åkt hem och vi bara var fem personer kvar här hemma – kändes det lite tomt och konstigt. Förresten känns det overkligt ödsligt i hela Göteborg när bokmässan är över och det mest sensationella som händer är att man råkar stöta på Snoken på Hemköp. Tur då att jag som vanligt fick ägna söndagskvällen åt att repa med bandet! Själva spelandet gick för min egen del bara halvbra, men det var kanske inte så konstigt efter den intensiva bokmässehelgen. Men det var lika kul som vanligt. Och så är jag gränslöst nöjd med att jag har uppfunnit en saxofontransportkärra till cykeln! Någon annan som vill prova? Så här gör du:
Cykelkärra för tenorsaxofon
~ Illustrerad gör-det-själv-kurs ~
Du behöver följande:
En dramaten eller rättare sagt chassit till en dramaten.
En saxofon.
Ett så kallat hard case, det vill säga en hård låda till saxofonen. (Alltså inte en hårdför gangster eller liknande. Mycket viktigt!)
Två rejäla packremmar, helst en bred och en smal.
Gör nu så här:
1. Ta dramatenchassit och linda den smala remmen först runt dess handtag. Fortsätt sedan att linda remmen runt pakethållaren, ungefär som på bilden eller på ett ännu fiffigare vis.
2. Lasta saxofonlådan på dramaten och fäst med den breda packremmen.
3. Cykla iväg! (Vänta med att spela tills du har parkerat cykeln ordentligt.)
Cykelkärran fungerar säkert även för altsaxofon, kanske också trombon eller tuba eller varför inte fagott?
15 kommentarer:
Genialt!
Men skeptisk och misstänksam som jag är: Hänger den verkligen med ordentligt när du svänger?
Ser ut som att den skulle kunna låsa sig kring sin egen axel på något vis.
Fantastiskt! Jag och Motor-Ola sprang på Snoken i en tv-spelsbutik i Nordstan i lördags! Han såg precis ut som om han gick omkring och gjorde något slags efterforskningar. Precis som man förväntade sig alltså.
Fast nu är det verkligen tomt och tyst och ensamt, och det verkar vara oundvikligt att återgå till vanlig vardag. Då är det faktiskt rätt gott att ha en del bloggläsning att ta igen.
Okej, nu när jag har lugnat mig lite kunde jag läsa färdigt inlägget. Jag får väl säga att även transportkärran var rätt imponerande.
Åhå, Snoken! Jag stöter på Janne Josefsson då och då här i mina trakter.
Mariannes skepticism är helt befogad. Om man inte gör mycket vida svängar så välter den. Egentligen vill jag ha en sån här. Deutsche Qualität.
Hmm, vad var det för fel med piccola-flöjt om du nu skulle spela något instrument? ;)
Faktum är att jag är avis. Jag har alltid velat spela saxofon fast man bör ha musiköra och kunna spela i takt om man ska spela nåt och det kan jag inte.
Fast den där lådan ser rätt farlig ut.
"Cyklist i allvarlig olycka p g a instrumentlåda."
Jag är inte vidare musikalisk, men jag spelar ändå! Börja du också, Jessika!
Jag HAR börjat måla. För självkritisk tidigare.
Fiffigt! Det är nästan så jag kan tänka mig att ta upp tvärflöjtandet igen. Skulle man kunna uppfinna något liknande till en sån? Jag vet att en tvärflöjt tar mindre plats, men om man struntar i att plocka isär den, då måste den väl kunna få åka på en kärra?
Mycket fiffigt, som sagt.
Himla smart sax-cykel-kärra!
Jag har precis köpt mitt livs första cello - den är enorm. Man skulle nog behöva två cyklar (minst) för att få med sig den.
Rolig blogg det här! Jag kommer tillbaka!
/Monica
Jag tycker du ska ta upp flöjtandet, IT-mamman! Det är aldrig för sent! Men om du nödvändigtvis vill köra instrument på cykelkärra så kanske du ska välja tuba eller nåt?
Monica, min yngsta dotters kompis cyklar med cello i ryggsäcksfodral! Det måste ju vara fullständigt livsfarligt!
Välkommen hit förresten, Monica!
Tuba får det bli.
Hej, varit här och läst, vi träffades på Bokmässan och åt en räkmacka ihop, förlåt, jag åt inte din räkmacka, jag åt ingen alls, Allt gott, Anne-Marie
Hej Anne-Marie och välkommen! Jag åt inte heller någon räkmacka, så då kan man väl säga att vi gjorde det ihop :)
Skicka en kommentar