Allt kan köpas, en del nästan alldeles gratis
En av mina minst hemliga böjelser är att jag älskar att fynda. Billigt är kul, men vad är ännu bättre? Jo, grejer som är gratis förstås.
En av mina underligare och kanske något hemligare böjelser är mitt brinnande intresse för produkttester. Jag kan mycket väl detaljstudera tester av oljepannor, fast jag aldrig någonsin i mitt liv kommer att behöva en sådan. (Finns de överhuvudtaget längre, förresten?) Eller varför inte tester av bergsklättrarskor? Mjölkmaskiner? Guldvaskarpannor? Hörapparater? Säg det jag inte kan uppbåda en viss entusiasm över.
Vad gör man då om man gillar 1) produkttester och 2) saker som är gratis? Jo, givetvis anmäler man sig som frivillig testare och hoppas att man får behålla sakerna man testar. Som ni säkert vet finns det flera Internetsajter som bygger på just den här idén. Jag är såklart medlem på allihop. Jag har fått testa en kamera (utmärkt), karameller (helt okej) och kex (så gott som oätliga). Och häromsistens blev jag erbjuden att testa ett stryksystem. Inte ett strykjärn – nej, bort det! Ett stryksystem! Och vad svarar då undertecknad, som har gjort sig känd genom att stryka två gånger om året antingen det behövs eller inte? (Ena gången är när jag har tvättat gardinerna, andra gången när barnen ska ha sina lucialinnen. Ja, de använder fortfarande lucialinnen. Det blir lätt så när man håller på med körsång och sånt.) Ja, vad svarar jag? Jo, givetvis anmäler jag mig glatt som frivillig testare av detta stryksystem!
Vill ni veta vad ett stryksystem är, kanske? Jo, i sanningens namn är det ett slags strykjärn. Ett ångstrykjärn med en tillhörande, hiskligt stor vattentank, som liksom är förbunden med strykjärnet medelst en slang. Stryksystemet pressar ut ångan under tryck, ungefär som en espressomaskin, om ni fattar. (Tyvärr kan man ändå inte koka espresso med det.)
Nu är saken den att jag – den inbitna icke-strykaren, hon som aldrig använder blusarna som hänger i garderoben bara för att de i så fall skulle behöva strykas först – har blivit lite kär i det här stryksystemet. Det stryker så otroligt bra! Och det går så otroligt lätt! Faktum är att jag i detta nu har på mig en klänning som nog aldrig hade blivit använd mer om det inte hade varit för detta strykjärnens svar på Concorden. (Var det en dålig liknelse? Det var någon vajsing på det där flygplanet, va?)
Men. Finns det inte alltid ett men? För att jag ska få behålla strykjärnens strykjärn (ursäkta, stryksystem) så måste jag berätta om det för minst tio namngivna personer och ge dem en broschyr med rabattkupong i. (Som de kan använda om de skulle vilja köpa en likadan ångvält ett likadant stryksystem, vilket de naturligtvis inte måste göra.) Det fattas fortfarande några personer (varför är mina vänner så ointresserade av strykning, varför o varför?), och jag har bara den här veckan på mig! Så nu undrar jag: är det någon som skulle vilja ta emot en sån liten broschyr av mig? Givetvis mot muta! Man kan välja mellan följande mutor, alla mycket trevliga på sitt sätt:
1. Boken ”Rostat bröd” av Teri Hatcher (känd från ”Desperate Housewives”), i eminent översättning av eder ödmjukaste. Begränsat antal kvar!
2. Boken ”Finn din livsuppgift” av Robin Sharma. Även denna översatt av undertecknad. Bli en bättre människa än du någonsin kunde ana med denna bok!
3. En öl nästa gång vi ses på bloggträff eller annorstädes.
4. Äran.
I alla mutorna ingår även min eviga tacksamhet samt tillåtelse att stryka valfritt antal plagg på mitt stryksystem när tillfälle ges!
I gengäld behöver jag: ditt namn, din e-postadress och helst också ditt telefonnummer. Dessa uppgifter behöver jag lämna till testföretaget ”för eventuell stickprovskontroll”. Nu tror jag att risken för en sådan kontroll är rätt liten, men om det skulle inträffa så säger man alltså bara: ”Jomen visst har hon berättat om stryksystemet!” Enkelt va? (Dessutom behöver jag förstås din postadress för att kunna skicka broschyr och muta.)
Visst vill du väl bidra till slätare kläder i översättarhemmet? Mejla mig på oversattarbloggen snabel-a gmail punkt com. Och om någon undrar varför jag inte helt enkelt köper ett stryksystem så ska jag bara be att få tala om att det aldrig skulle falla mig in! Köpa? När man kan få gratis?
28 kommentarer:
I'm in! Mejl kommer strax.
Men du är ju för rolig. Jag vill också vara med och testa saker. Where do I sign up for that, som Denis Leary skulle ha sagt.
Om du inte får ihop nog med folk så skicka broschyren till mig (fast utan muta). Jag stryker inte jättemycket men ingalunda löjligt lite, och om nu den här grunkan gör halva jobbet åt en så köper jag väl två.
Ja alltså jag är ju galen nog att kanske till och med köpa ett sådant där strykjärn, när man syr sägs de vara gudomliga och pressande är liksom halva syjobbet.
Jag mailar dig.
Är det fullt nu? Annars sitter jag här och viftar också!
Om man nu inte måste köpa något stryksystem fattar jag inte att inte precis alla du känner ställer upp lite snällt, men de kanske bara inte vill ge dig sin adress? ;)
RR: Det är inte på långa vägar fullt! Mejla mig. Anledningen till att jag inte har delat ut så många broschyrer IRL är nog dels att jag tycker det är lite pinsamt (men att gå ut med det offentligt på Internet är förstås helt okej!), dels att jag helt enkelt glömmer av det hela tiden!
Miss G: Anmäl dig på Buzzador.se och Smartson.se!
Här (i Öknen; nudge, nudge) stryker vi för fullt. T o m våra pyjamaser, för det känns så svalt och skönt när de är strukna. Och ser så vackert ut. Det vill säja innan vi har sovit i dem.
Yngste sonen avslutar varje dag med att stryka den skjorta (med dubbla manschetter!) som han ska ha på sej nästa dag. Han kanske vill vara med också.
Men kanske kan han också vara med som intresserad. Vem vet - han kanske kan intresseras för att stryka sina gråa underkläder?
Jag gör allt för en bloggkompis. Säj bara till!
Äldste sonen tar mera legert på detta med klädvård. Han tvättar allt i 60 grader och eftersom han har många svarta tshirts blir allting så småningom grått. Detta stör honom inte det ringaste.
Nu ser ju vem som helst att det femte stycket skulle ha kommit som nummer tre. Vi Råttor är lite virriga i pallet, som du märker.
Och a propos det: Lille Råttmaken har flugit Concorde!!! Är inte detta bara det coolaste?
Men wow! Det är väl en synnerligen exklusiv skara, concordeflygarna!
Du kan väl mejla mig din adress i öknen! (Eller har ni eftersändning från Sverige? Finns det överhuvudtaget sånt som eftersändning i dessa post-posten-tider?) Och yngste sonen behöver absolut ett stryksystem!
Varför inte muta oss med BANAN, förresten?
Jag tänker numera i versaler när det gäller frukt och grönsaker.
Bara så du vet.
Det känns som att det lurar en telefonförsäljarterror i buskarna bakom stryksystemet, det absolut värsta jag vet i hela världen. Annars hade jag LÄTT tagit en broschyr så du får behålla det. Ditt liv kommer bli alldeles tomt utan stryksystemet.
Jag vill inte ha en broschyr, jag vill ha hela jävla systemet!
– Ser ni så slätstruken jag har blivit? ska jag säga sedan.
(Jag stryker lika ofta som Ö-helena. Alltså inte. Däremot har jag en kompis som stryker till och med basketstrumpor. När jag har investerat i ett system [ok, skicka en broschyr!] ska jag bygga en ny tvättstuga runtenom.)
Jajamän, lista mig också. Du har nog allt utom möjligen adressen. Jag mejlar.
Jag har en jääääättestor strykkorg, som är så stor bara för att jag bara stryker vid behov (som inte uppstår så ofta eftersom jag undviker att ta på mig kläder som måste strykas). Trots det kan jag inte låta bli att köpa fina skjortor. Logiskt, eller hur!
Tack allihop! Nu har jag fått ihop alla mina offer! Härmed ger jag er alla varsin BANAN!
Haha, smart sätt att lösa hela 10-personers-dilemmat på. Jag fick samma erbjudande, men tackade nej eftersom jag inte kunde komma på tio pers som ville ha mina broschyrer, och eftersom jag inte heller stryker mer än de absolut nödvändiga två gångerna om året(däremot har jag en elak ångpryttel från Biltema som fixar skrynkliga gardiner, smutsiga fönster och envisa grötfläckar på golvet). Nu får jag säkert inga fler erbjudanden från dem, bara därför. Attans.
Åh, vilken tur att du fått ihop rätt antal! För jag gissar att jag skulle bli uppringd och övertalad till nåt som jag sen skulle ångra...
Åååååååååh! Jag kom för seeeeeeeent!
Även denna dag är förstörd. (Melodramatisk- jag?)
Hjälp, jag känner mig förföljd av strykjärn! Jag skulle precis ställa mig och stryka, men tog en liten bloggrond först. Och så träffar jag på strykjärn här också...!
Ha mig som reserv då, om nån skulle glömma eller så. Jag gillar stt stryka men gör det alldeles för sällan ändå, vi har så lite strykiga kläder och så är det joxigt att ta fram strykbrädet!
" ... de komma från syd och nord ..."
Hu,kommer det synas precis hur ofta man är här och snurrar?
Kan bli lite lätt pinsamt eller stalkeraktigt.
Men du får gärna stalka mig, Marianne! (Eller också kan du skaffa en RSS-läsare och på så vis göra dig osynlig.)
Okej.
Snart utanför en port nära dig :-)
RSS? Jobbigt.
Hur går det med ditt strykande? Är hela ditt hem platt och fint nu? Jag tyckte kaninen såg misstänkt slätare ut?
Pricken är bara nyfönad! Hon har blivit lite sämre på att sköta sin hygien på gamla dar, så vi badar och fönar henne ibland. Det är alldeles sant!
Fönar? Varför misstänker jag att detta är en omskrivning av stryker? ;-)
(Tack för bok förresten! Har precis börjat läsa.)
Haha vad kul att höra att jag inte är den enda som lusläser produkttester...
Nu har jag också dumpit ner här. Mer än en månad för sent.
På sysidan brukar de lovprisa den där sortens strykmojäng, men de kallar dem för ångstation.
Fick du behålla din?
Jajamen, Cecilia! Och jag stryker mer än någonsin tidigare i hela mitt liv.
Skicka en kommentar