How to be a Domestic Goddess*
Visst är det fånigt att samla på vuxenpoäng när man är fyrtiosex? Men nu har jag faktiskt gjort mig förtjänt av några stycken. Jag har nämligen för första gången i mitt liv gjort en veckomatsedel. Jag är i vanliga fall en sån där oplanerad typ som aldrig bestämmer vad vi ska äta förrän samma dag och som går och handlar en gång om dagen. I bästa fall. Ibland blir det flera gånger varje dag. Det blir lätt så när man har fyra halvstora mataffärer inom tio minuters promenadavstånd. Två av dem har öppet till 22 ...
Men nu drabbades jag alltså plötsligt av en planeringsattack och gjorde en veckomatsedel. Visserligen blev den bara tre dagar lång och visserligen innehåller den fortfarande ett par frågetecken, men ändå. Det var i söndags denna revolutionerande händelse inträffade. Strax efteråt började jag ångestprata om att jag kanske dessutom skulle åka och storhandla, men så långt gick jag inte ändå. (Det är svårt att storhandla när man har en sån liten kyl som vi. Jag förstår inte hur man kan placera en så liten kyl i en så pass stor lägenhet som vår! Det är ändå fem rum och kök – eller till och med sex rum om man räknar hallen, och det kanske man bör göra eftersom den utöver sedvanliga hallutensilier även rymmer:
- Ett slagbord med stolar
- Två bokhyllor
- En syhörna
- Ett trumset
- En medelstor övernattningsgäst
I en så pass relativt stor lägenhet bor det väl oftast uppåt en fyra–fem människor? I vårt fall är det alltså fem. Och då räcker ju en sån här liten kyl inte långt:
Så här fullt är det alltså när jag inte har storhandlat. Och här var parentesen alltså slut om det var någon som började undra.) Nej, storhandlingen fick alltså vara. Någon måtta får det ändå vara. I stället röjde jag i klädkammaren och sorterade verktygslådorna och skickade maken till vårt vanliga Hemköp utrustad med en lista. (Han är inte alls efterbliven eller på något annat sätt oförmögen att sköta ett hushåll, utan det är bara så att han brukar sköta städningen och jag matlagningen på grund av bådas aversion mot den andra uppgiften.)
Jaha, vill ni se min finfina tredagarsmatsedel då? Här är den:
- Måndag (i går alltså): Ciderbräserad kyckling med morötter, äpplen med mera. Kikärtsgryta enligt samma koncept till vegetarianen. Ris. Stekta champinjoner med persilja till. Det tog fyrtiofem minuter att laga ungefär. Familjens omdöme: Mycket gott, men lite för lite grönsaker. (Kan delvis bero på att jag glömde göra sallad till som jag hade tänkt, men lite mer morötter i grytan skadar nog inte heller.)
- Tisdag (i dag): Pannbiff. Stekt halloumi till vegetarianen. Potatis- och palsternacksmos. Ugnsbakade tomater. (Jag fick lite trista tomater i Årstidernas låda i förra veckan, men de brukar ju smaka lite grann i alla fall om man ugnsbakar dem.) Sallad. Någon sås borde jag också hitta på till den såsälskande familjen. Ja, just det, det var ju det jag skulle haft gårdagens champinjoner till! Jaha, då får det väl bli en tur till Hemköp i alla fall då.
- Onsdag. Morotsbiffar. Bulgur. Blandad bönsallad (på burk). Örtsås (crème fraîche och frysta örtkryddor, typ).
(På torsdag övergår vi troligen till det gamla, matsedelslösa systemet.)
-------------------------------------------
* Rubriken är snodd från titeln på en kokbok av Nigella Lawson.
19 kommentarer:
Ambitiöst, må jag säga. Jag brukar göra tvärtom. Tittar i kyl och frys och väljer ut produkter som behöver ätas upp. Dels för att göra plats åt annat, och dels för att rädda dessa varor från en plågsam död hos Renova.
Mycket skrik för lite ull, eller hur var det gumman sa?;-)
Vi körde veckoplanering för något halvår sedan och eftersom jag AVSKYR och HATAR att gå och handla så var det ju rätt skonsamt. Men jag är också en människa som gärna skjuter upp saker så länge jag kan. Planera mat fyra dagar bort är därför ett brott mot min natur.
Lösningen: Skafferirensning. Med allt underligare kombinationer. Många dagar i följd.
Cruella och Stellan: Den där skafferi-, kyl- och frysrensningsmetoden kör jag också mycket med. Ibland tycker jag att vi alltid äter rester, men det måste ju ha funnits en originalmåltid nån gång också!
Jag kan bara instämma i alla de tidigare kommentarerna här: vår kyl är lika liten, så det gäller att ständigt skapa plats i den. Av samma skäl är långsiktig planering besvärlig (dock bättre nu om vintern när det är kylskåpskallt i vårt enorma skafferi).
Långsiktig planering gör också att man får färre anledningar att åka in till centralorten. Den må vara pöschkans, men den erbjuder ändå såna fröjder som Ica Maxi, Sysset, en och annan skoaffär och faktiskt numera ett par hyggliga fristående modebutiker.
Och så Coop Forum, som är en djupt deprimerande stormarknadslada men där det enligt uppgift snart ska finnas finfina strumpor med lös resår! Då vill det till att man "ju ändå måste" handla lite fetaost eller halvah eller så.
Oj, det lät ju jättegott. Men kan du äta allt det där? Jag blir bara så nyfiken, för kyckling och svamp går inte alls för mig.
Själv fick jag ett ryck och gjorde supersmarrig omelett på rester igår. Då känenr man sig duktig! :)
Miss Gillette: "Pöschkans" låter som ett användbart ord, men vad betyder det?
Atahari: Kyckling är nog det kött jag tål bäst av allt! Champinjoner går bra, men trattkantareller och andra "trådigare" svampar är värre. Onsdagsmiddagen kan bli svår däremot. Bönorna får jag hoppa över. Just nu tål jag annars mer än på väldigt länge! Jag har till exempel hittat en sorts krossade tomater som går finfint.
ö-h: Egentligen är jag nog inte kvalificerad & licensierad att använda ordet pöschkans -- det är en sån där Pistvaktglosa som väl endast folk med norrön härkomst och/eller hemvist har lov att sprätta omkring sig. Men som jag har uppfattat den är den ekvivalent med jämrans eller attans, ungefär.
PS Nej, jag är ingen ivrig tillskyndare av Pistvakt. Men jag såg väl nån episod av det i början.
Imponerad av hallen, förvånad över kylens storlek.
När det gäller arbetsfördelningen hos oss så är den tvärtom, av samma skäl. Den käre maken sköter inköp och matlagning och jag får städningen på min lott.
Den käre maken är en absolut "no-planner" men om jag ska laga mat så vill jag ha det planerat i förväg. Jag kan ibland få en lapp i handen och bli ombed att åka och handla (tyvärr inte gångavstånd till något). På lappen står det "middag" (han vet att jag blir galen).
Å andra sidan, om jag behöver få något handlat och inte har lust att åka själv så räcker det oftast med att jag drar igång något omfattande städprojekt för att den käre maken ska känna sig manad och åka på inköpstur för att slippa bli indragen.
Du är utmanad!
Läs mer här
Väck, sccchhaaas, Dieva, det är min hall!
/Den medelstora
Vi kanske skulle kunna ha en bloggträff i min hall? Om man inte vill sitta runt slagbordet och pokulera så kan man till exempel spela trummor, sy lite på symaskinen eller låna böcker. En basketkorg har vi förresten också, det glömde jag ju! Det är sannerligen Lottens hall!
Bloggträff! Ja! Ordnar du det ska jag göra allt som står i min makt för att komma. Jag har fått bloggad tand efter träffarna under bokmässan!
Bloggträff i hallen! Toppen. Eftersom min hall är en kvm stor och lär vara full med ihopvikta flyttlådor fram till Septuagesima.
F.ö. ÖH, angående klimatzoner, det var faktiskt 1 dm snö Jonsered i söndags morse. Den regnade bort på en kvart efter lunch, men det var fint till frukost.
Här är det gott om plats i kylskåpet för det mesta, ingen veckoplanering/-handlingen, ingen symaskin och ingen basketspelare i hallen.
Elände.
Å andra sidan gäller inte tyngdlagen i mitt badrum.
Ska förklara det någon gång. Kanske.
-en
Ouch!!!
Får jag inte ens komma på bloggträff, Lotten?? Pleeeease.
Förresten, så har jag ganska bra hallar själv, så dé så!
Den ena är även tvättstuga, det är vår köksingång och naaaturligtvis den alla bekanta använder; snubblandes över skor, motorsågar, skolväskor och vedhinkar m.m. Ja, och så smutstvätten förstås.
Den andra hallen har utöver trapp (med krypförvaring under) och hatthylla, även en sekretär, ett ståbord för drinkar, ett burspråk som innehåller en bokhyllevägg med kategorin deckare och thrillers (inkl. spionromaner) samt ett åttkantigt bord och två stoppade stolar ärvda från min mamma. Det åttkantiga bordet anser min käre make är lämplig (till katternas fromma) förvaringsplats för alla fårskinn som ska säljas och ståbordet är ett utmärkt verktygsbord. Ibland kommer det utsocknes och knackar på den dörren.
Och vinnaren i kategorin "Mångsidigast hall" är ... Dieva!
Hmm, det får bli en bloggträff snart, det är ju uppenbart!
Wow, kul!
Var det tävling här?
Det hade jag helt missat.
Tack.
Dieva: Ingen visste att det var tävling förrän du vann! Men om inget annat anges så kan man alltid utgå från att det är tävling.
På tal om tävlingar som man inte vet att man deltar i fick jag en gång en ryggsäck på posten från DN. I följebrevet stod det: pris i DN:s förstasidestävling. Jag vet fortfarande inte vad det var för tävling jag har deltagit i! Men det är en utmärkt ryggsäck.
Skicka en kommentar