Dagens outfit
Artilleriuniform såklart. Alltid lika rätt.
Nej, jag har inte börjat skjuta med gevär, och jag har inte heller blivit operetthjälte. Däremot har jag börjat spela i en riktigt gammaldags hederlig blåsorkester. Det är förstås jättetöntigt och fruktansvärt nördigt och ... hur kul som helst.
Pluspoäng till den kommentator som lyckas identifiera mackapären med metallrören som står bredvid mig på fotot (i artonåringens rum).
21 kommentarer:
Mackapären kan jag absolut inte identifiera. Mina instrumentkunskaper slutar vid blockflöjten och en sådan är det inte.
Du är så ståtlig i uniformsjackan. Den är fantastisk. Jag är väldigt svag för knappar, speciellt när det är fullt av dem. Föll som en fura...
En sån där med rör har jag sett - och hört - men vid marimba går min instrumentkunskapsgräns.
Förresten, du som kan lite av varje om språket, vet du hur mobilnummer ska skrivas? Jag har från två "säkra källor" fått följande alternativ till hur jag ska skriva i mitt "blad":
0703-11 22 33
070-311 22 22
Jag har inte senaste utgåvan av Sv. skrivregler, och vet inte var jag ska leta.
Nu har jag googlat lite på måfå - och hamnade i en diskussion hos Lotten språkpolis i samma fråga... ska läsa vidare. Fanns visst nån länk också...
Båda varianterna är godkända enligt senaste upplagan av skrivreglerna, Bloggblad! (Det står i paragraf 11.2.3.) Själv brukar jag använda den första varianten, men det ser onekligen lite konstigt ut om den femte siffran är en nolla (vilket den faktiskt är ibland).
Ni har i alla fall båda två rätt i att det är ett instrument! Men inte en marimba ...
Nån slags orgel... Så långt sträcker sig mina kunskaper. Kanske.
Om det är metallstavar som hänger så är det väl en sån där grej som ska låta som en klocka som slår. Alltså en klocka à la kyrkklocka som man slår på ett slag i taget. Inte en sån som där både klockan och kläppen svänger och det kan bli lite olika med takthållningen.
Jag letar febrilt i minnet efter en melodistump att referera till.
Stilig outfit för övrigt.
Jag ser inte riktigt vad mojängerna man slår på är gjorda av, men antingen är det en vibrafon eller en xylofon av något slag tror jag.
Ingen orgel, inte heller rörklockor, som jag tror att Cecilia menar. Men PGW kammar hem poängen! Om jag avslöjar att plattorna man slår på också är av metall så vet du nog om det är en xylofon eller en vibrafon?
Om jag inte minns galet så är det i så fall en xylofon?
Ja, fast tvärtom. En xylofon har träplattor och en vibrafon metallplattor. Det är alltså en vibrafon. Jag tror jag får skriva en liten informativ utläggning om detta!
Snitsigt PGW.
Det enda jag tror mig veta om vibrafoner är att vibreringarna framkallas med en fotpedal på nåt sätt.
Det är förstås en stående, överdimensionerad panflöjt av metall. Man står dubbelvikt och blåser i den. ;)
Du ser ut som Michael Jackson i uniformen. Inte det sämsta.
Jag lägger mig i telefonnumren. Visserligen är båda sätten godkända, men ska man läsa numret lättast gör man det genom att skriva 0703 - 11 22 33. Själv använder jag konsekvent det sättet och blir helt ställd när jag ska memorera ett nummer med annan rytm. Sådana där som "118 118" vill jag läsa "11 81 18".
Helena: jag hittade det efter lite letande på nätet, men tack för stödet! Det blir inte ändrat i bladet, trots att min femte siffra är en nolla.
Rutan: jag är inkörd på 3+3+2+2, så jag har lite svårt med det andra, men eftersom tryckeriet skrivit alla mrf 4+2+2+2, får det stå kvar trots att vännerna av ordning knorrar och pratar om att det ska stå lika överallt... både i bladet och på hemsidan.
Vibrafon... hm... trodde inte att den hade hängande rör. Men man lär så länge man bloggar!
Lycka! Fyra olästa Helena-inlägg! Månde skrivarklådan hafva återinfunnit sig?
Hatten av för PGW!
Och för stilig orkesteruniform. Var fick du tag på den?
Det är faktiskt en riktig artilleriuniform från 1920-talet, och den är bara lånad. Mitt nya vänsterprassel, Oscar Fredriks stadspipare, visade sig ha tillgång till ett helt förråd av såna. (Jag fick visserligen den minsta de hade, men det fanns uppenbarligen rätt små artillerister för nästan hundra år sen.) Vi ska tydligen uppträda i denna stass när vi spelar på Schwedenfest i Wismar i augusti. Jag fattar ärligt talat inte riktigt hur jag hamnade där ...
Outkuken ser cool ut i alla fall.
Är det verkligen en vibrafon? Inte en metallofon då? Ser inga pedaler.
Det är en vibrafon, och den har en dämppedal. Jag har då aldrig sett en vibra med mer än en pedal! Däremot saknar den motor till diskarna i resonansrören, men det lär gå att köpa löst om man skulle vilja. En metallofon har väl inga resonansrör, förresten?
Hej!
jag har en kommentar, som jag inte kunde undvara att här skriva ner, till de skribenter som skrivit angående hurvida telefonnummer bör skrivas på det ena eller andra sättet.
Så här ligger det till:
Mobilnummer har först tre siffror som ett sorts riktnr, tex 070 eller 073 etc. Sedan kommer telefonnumret som består av sju siffror.
Det rätta sättet att uttrycka ett mobilnummer är därför: XXX - YYY ZZ WW.
Tyvärr så har vissa börjat att skriva, och vant sig vid det felaktiga:
XXXY-YY ZZ WW.
Detta är helt felaktigt.
OM ALLA HÅLLER SIG TILL STANDARDER I ALLA SITUATIONER SÅ BLIR DET LÄTTARE FÖR ALLA, I ALLA SITUATIONER, I KONTAKTEN MÄNNISKOR EMELLAN ;)
SE själv: Alla dina bekanta omkring dig har mobilnummer som börjar på 070,073, etc. Eller hur?
Se på deras mobilnummer på Eniro.se & Hitta.se etc.
Vid en granskning av ett antal mobiltelefonnummer finner du att många sådana börjar just med något av dessa tre nämnda siffror eler liknande.
På eniro.se anges alla mobilnummer enligt beskrivningen här ovanför.
Det förekommer även att folk ej håller sig till standarden när det gäller fasta telefonnummer. I Stor-Stockholm har vi nummer som ser ut så här med riktnummer: 08-YYY ZZ WW, och det finns även följande nyare och utökade nummer: 08-YYY ZZZ WW. Det gamla 08-nr med tre+två +två sffror är alla i Stockholms län förtrogna med, men det nyare med o8-tre+tre+två siffror orsakar tydligen problem för vissa personer.
Dessa skriver ofta: 08-YY YZ ZZ WW. alltså: 08-två+två+två+två+
Detta fenomen med ej standardmässigt upplästa/sagda mobil & fasta telefonnummer kan ofta ställa till med språkliga problem.
Så håll er till standarden så ökar den språkliga förståelsen.
Är man osäker är det bättre att säga och skriva entalssiffror istället för två eller tretalssiffror.
Mvh Mats Larsson, Skarpnäck, Stockholms län.
Skicka en kommentar