Hunkar, som det heter nuförtiden

Kan man överhuvudtaget tänka sig något sexigare än en manskör i cykelhjälmar?



Nej, nu får jag visst gå och tvätta munnen med tvål igen.

PS. Fast de sjunger faktiskt rätt bra. Kolla här.

Rapport från en skurhink översättares vardag

Det är så skönt när själva översättningen är klar. Ska bara göra lite småjusteringar i manuset innan jag levererar det till förlaget:


Obs! Bilden är alldeles sann och oförfalskad.

Bildbevis och en fråga

Den flitigaste Göteborgsutforskaren jag vet, nämligen den outtröttliga Flinn, hon som rapporterar hem till Dalarna, har dokumenterat resultatet av min iakttagelse häromdagen. Och tur var väl det, för man vet aldrig hur nitiska Gatubolaget är med markrenhållningen. (Oftast inte så värst, tror jag.) Så här blev det:


Foto: Flinn

Vi kan konstatera två saker: För det första att vår okände trottoarmålare tydligen övergav schackrutemönstret efter att jag hade cyklat förbi. För det andra att han är intresserad av mode. (Ni ser ju tidningen som ligger uppslagen på marken.)

Vi visar väl en närbild också så ni får studera hantverket ordentligt:


Foto: Flinn

Och nu till det andra ämnet i dagens rubrik: frågan. Här kommer den: Ni har väl inte missat att det är bloggträff på Gyllene Prag på torsdag? Läs mer här!

Något lustigt hände på väg från sjukgymnastiken

I förmiddags kom jag cyklande på Vasagatan. Som alla göteborgare vet är det en bred gata med en allé i mitten. I mitten av allén finns en cykelbana, och på ömse sidor om cykelbanan står det parkbänkar lite här och där. På denna cykelbana kom jag alltså cyklande.

På en bänk som jag cyklar förbi sitter en man som jag uppfattar som A-lagare. Bredvid honom på marken står en stor plåtburk med målarfärg. Jag får för mig att han har hittat den, men det kanske bara är mina fördomar som talar. Det är förstås fullt möjligt att han har köpt färgen, men i så fall räckte inte pengarna till en pensel. Burken är nämligen öppen, och mannen – som alltså inte har någon pensel – doppar änden av en hårt ihoprullad tidning i färgen. Sen målar han långsamt och omsorgsfullt varannan ruta i stenbeläggningen vid sina fötter. Som ett schackbräde, ni vet. Färgen är förresten grå, och det är de omålade stenarna också.

Ja, det var bara det jag ville berätta.

Kvinna med tenorsaxofon

Omröstningen gav ett inte särskilt överväldigande men ändå tydligt besked: saxofonbilden var mest populär. Resultatet förklaras delvis av att det saknades ljud till bilden.

Några tyckte dock att själva saxofonisten syntes lite dåligt. Men nu har min snälla tjugoåring tagit en ny bild, där man åtminstone kan se det mesta av mig, det vill säga det som sticker ut bakom jätteluren.


Den är faktiskt ännu tyngre än den ser ut.

Som ni ser har jag helt åsidosatt enkätens resultat och i stället placerat den här nya bilden i högermarginalen. Och med tanke på den här bloggens uppdateringfrekvens kommer man dessutom länge och väl att få se mig och min sax i dubbla upplagor här. Men som sagt, det är ju i alla fall ingen ljudblogg det här.

Rösta på din favoritöversättare!

Mitt val av bild i högermarginalen har ifrågasatts. Själv är jag ganska nöjd med den, eftersom jag tycker att jag ser så seriös och djupsinnig ut. Men jag har förstått att den kan verka skrämmande för känsliga själar, så nu måste den bytas ut. Ni får rösta såklart! Men det funkar precis som i vanliga svenska folkomröstningar, d.v.s. resultatet är bara rådgivande. Sen gör jag som jag vill ändå. Men låt inte det avskräcka er, utan rösta på nu!

Online Surveys & Market Research

Människan ska inte leva av bröd allena

I eftermiddags var jag och handlade på Hemköp. Som vanligt hade jag en lista att handla efter, eftersom jag annars inte kommer ihåg de mest elementära saker som behöver köpas. I dag såg listan ut så här:



Nu är ju lappen skrynklig efter att ha legat i min byxficka ett bra tag, och min handstil är redan från början inte mycket att hurra för, men det står alltså så här:

äppelcidervinäger
tortellini Hemköp
fil
torkade tranbär
äntligen (ett slags bröd, bloggarens anm.)
populärpsykologi
toapapper
frukt

Vänta lite nu. Backa till tredje raden från slutet. Hur tänkte jag där? (Och ja, det är jag som har skrivit allt som står på lappen.) Fast på något sätt gläder det mig lite att jag fortfarande efter fyrtiosex år understundom inte har en aning om vad som egentligen pågår i min hjärna.

PS. Jag har fortfarande inte kommit på vad det skulle ha stått egentligen, d.v.s. vad det är som ännu i detta nu saknas i kyl eller skafferi. Men det var nog inget viktigt.

PS 2. Undrar vad jag ska handla i morgon? Ekonomi och näringsväsen?

Det finns någon för alla

Jag vet att man inte ska skoja om kontaktannonser. Men ändå.

Soppkök?

På tal om att kränga så har jag startat en bloppis. (Blogg + loppis = bloppis.) Den heter Soup 'n Old Clothes, vilket jag själv tycker är ett fantastiskt fyndigt namn. Faktum är att jag har funderat jättelänge på att bloppa (= sälja på bloppis) lite kläder jag aldrig använder, men det gick helt enkelt inte så länge jag inte kom på något namn jag var nöjd med. Håhåjaja.

Frågor, frågor och åter frågor

Dags att rycka upp sig på bloggerifronten igen. I dag hittade jag en sån där frågelista som går som en budkavle genom bloggosfären hos både Cruella och Bondhustrun. Det var ovanligt roliga frågor, så jag hänger på.

Senaste impulsköp: En förpackning med moghrabhia, som är ett slags väldigt storkornig couscous. Har inte provat den än.

Bästa promenad: Jo sörru, den går exakt så här: Såggatan upp till Slottsskogen, förbi Plikta till Linnéplatsen, Linnégatan ner till Järntorget, därefter Andra Långgatan bort till Masthuggstorget, Stigbergsliden upp till Stigbergstorget och sen hem igen längs Allmänna Vägen. Alla paparazzi som vill fotografera mig vet nu var de ska lägga sig på lur.

Favoritdryck: Öl, utan tvekan. Jag är pinsamt förtjust i öl. Men den ska vara tjeckisk. Helst Staropramen.

Bästa förfestmusiken: Soneros All Stars. Eller nåt annat kubanskt.

Reser helst till: Jag måste nog citera Cruella rakt av: "Kvalmiga storstäder. Då är det nämligen extra gott med ÖL!"

En bra gå bort-present: En skiva. Folk köper ju inte skivor längre utan bara lösa låtar på iTunes och sånt tråkigt, men de flesta blir glada över att få en vanlig gammaldags cd-skiva. Särskilt om den är bra. Fast i ärlighetens namn är vi för det mesta så fantasilösa att vi tar med oss en flaska vin. Och det vet man ju själv, man blir glad för det också.

Favoritlyxartikel: Jovars, förutom öl så är jag faktiskt väldigt förtjust i champagne.

Tidning jag gillar: Lira. Som förresten i princip är den enda tidning jag läser förutom GP och diverse blaskor som man får för att man är medlem i än det ena, än det andra.

Favvosajt: Ska jag erkänna att det är eBay? Okej, jag erkänner.

Favoritförort: Högsbotorp, om det nu räknas som förort.

Fikar gärna på: Jag fikar inte så mycket att det stör, men jag kan tänka mig en dubbel espresso på Bar Centro.

Favoritbutik: Beror väl på. Ahraz chark i Stora saluhallen är till exempel en trevlig köttbutik. Kläder handlar jag gärna på H&M och Emmaus. Och så är jag väldigt begiven på alla slags postordershopping, men det var ju inte det frågan gällde egentligen.

Bästa skönhetstips: Tvätta för bövelen håret när det är smutsigt! Det är helt obegripligt att man ser så många människor som går omkring med smutsigt hår när det är så lätt att åtgärda och gör så stor skillnad.

Bästa lunchställe: Hemma. Rester är bäst!

Favoritgrönsak: Räknas jordärtskocka som grönsak? I så fall säger jag jordärtskocka. Annars får jag väl ta kronärtskocka.

Favoritfärg: Rött, fast rött kan också vara en mycket ful färg om det är fel sorts röd nyans. Den får inte dra mot orange, hellre då åt det oxblodsfärgade hållet. Sen är jag faktiskt väldigt förtjust i rosa också, men jag tror att det är lite hemligt.

Favoritmärke: På vadå? Bilar? Öl? (Staropramen, som sagt.) Jeans? (Denimbirds.) Nagellack? (Mavala.)

Favoritdjur: Jamen, vad tror ni? KANIN, förstås.

Snyggaste kvinna: En israelisk skådespelerska som heter Ronit Elkabetz.


Ronit sitter till vänster på bilden.

Snyggaste man: Nu är jag så förutsägbar att jag säger Johnny Depp, men det är faktiskt min uppriktiga mening. Men det kanske är tur att jag inte har fått några bebisar ihop med honom (tack för tipset, Stationsvakts-Johnny):



Så här skulle de i så fall se ut.

Bil: En åskblå Hyundai Trajet från 2002. Den är numera lite för stor för oss, och jag har därför försökt kränga den till Lotten och hennes stora familj, men utan framgång.

Världens bästa nu levande regissör: Och hur svår var inte den frågan då? Jag säger väl Jim Jarmusch dårå, men jag kan mycket väl komma att ändra mig flera gånger den närmaste timmen.

Stjärna jag vill träffa: Med risk för att bli kallad epigon så härmar jag Cruella igen: "Det där har jag aldrig förstått."

Favvoskor: Herregud, det skulle ju vara som att välja ett av sina barn till favoritbarn.

Bästa diet: Faktum är att jag en gång i tiden vägde sisådär 13 kilo för mycket på grund av tre graviditeter i rask följd i kombination med obehandlad Hashimotos. Jag gick ner dessa kilon på ett år ungefär med hjälp av "äta-mindre-dieten". Så det är den diet jag rekommenderar.

Modeförebild: Debbie Harry kanske. Eller Linda K.


Det hade kunnat vara Linda, men det är Debbie.

Mest överskattade affär: NK. Utan konkurrens.

Bästa fyllekäket: Jag kan lustigt nog inte minnas att jag nånsin har känt behov av något fyllekäk.

Dansar helst till: Sjuttiotalsrock.

Senaste fyndet: En alldeles oanvänd blommig blus i helsidenchiffong på Ebbes hörna. 60 riksdaler.

Favoritprodukt på apoteket: ACO Sun kissed Bodylotion. Denna fantastiska smörja och en epilator, dvs. ett slags helvetesmaskin som rycker ut håret med rötterna, har tillsammans förändrat min självbild. Jag är inte längre "hon som inte kan ha shorts för att hon har så korta, tjocka (i förhållande till resten av kroppen alltså), vita och håriga ben". Nej, nu är jag "Helena med de snygga bena". Det ni!

Favoritblogg: Jämt skägg mellan Lotten, Miss Gillette och Huskorset.

I min dvd-spelare: Genom hela den här frågesporten har jag trott att sista frågan handlade om min cd-spelare och glatt mig åt att få svara "John Coltrane", eftersom jag just nu är alldeles besatt av John Coltrane. Och så handlade det om dvd-spelare. I den har jag verkligen inget särskilt.

Och så var det slut i rutan för den här gången.