2007-10-24

Sanningens ögonblick

Jag har fått en utmaning! Ett tag var jag en sån där cool typ som inte svarade på bloggutmaningar, men numera får jag dem så sällan att jag faktiskt gärna hänger på. Särskilt när den kommer från av en djefla man. Utmaningen går ut på att man ska berätta sju sanningar om sig själv. Jaha, då kan man förstås komma undan med sånt som ”jag har väldigt långt hår” eller ”jag har varit gift i snart tjugo år” eller ”jag fyller fyrtiosex i morgon”. Sant, men inte så kul, va? Nä, man måste ju bjuda på lite smaskigheter om sig själv. Oväntade sanningar och sånt som kanske inte så många vet. Håll i er nu då!

– Jag är faktiskt inte särskilt språkbegåvad. Åtminstone inte i ordets vanliga bemärkelse: att man har väldigt lätt för att lära sig främmande språk (framför allt att tala dem), att man kommer ihåg nya ord på dessa språk med lätthet och att man utan problem skaffar sig ett uttal som påminner om en infödds. Sån är jag verkligen inte. Och har aldrig varit. Det enda språk jag pratar någotsånär obehindrat är engelska, men inte ens på engelska är mitt uttal något att skriva hem om. Däremot har jag väldigt lätt för att genomskåda språkliga strukturer, och det är väl ett annat slags språkbegåvning, kanske.

– Jag är extremt känslig för allt som sticks och är strävt mot huden. Ylletröjor kan jag absolut inte använda. Det är förstås ett problem, eftersom tröjor i akryl oftast är så fula. Och tro det eller ej – jag använder inte ens t-shirts i bomullstrikå. Jag tycker det är så hårt och strävt! Javisst, kalla mig gärna prinsessan på ärten! (Sköljmedel hjälper inte, kan jag tala om.) I stället är jag ständigt på jakt efter stickade tröjor i som ser ut som om de är av ull fast de inte är det och toppar och t-shirts i cellulosamaterial (viskos, modal m.fl., icke att förväxla med syntetfibrer). Bäst är det med siden. Jag är prinsessan på ärten!

– Jag har ett par kroniska sjukdomar, men det tycker jag är lite väl lite trist att gräva ner sig i, så det blir inga närmare detaljer.

– Jag är inte ett dugg hemfallen åt frosseri. När det serveras chips kan jag till exempel utan vidare ta två stycken och nöja mig med det. Är jag inte en riktig Syster Duktig så säg! Det finns dock ett undantag: riskakor med ostsmak. Jag kan lätt sätta i mig en förpackning på en eftermiddag. Sen mår jag lite tjyvtjockt. Därför har jag slutat köpa hem riskakor.

– Jag är rädd för väldigt många saker, vilket är trist, eftersom jag skulle vilja framstå som en tuff och cool brud. Men det är svårt när man bland annat är rädd för följande: mörker, hästar, spindlar, stora hundar, att doppa huvudet under vattenytan. Och då talar jag bara om de irrationella rädslorna! Givetvis är jag också rädd för sånt som är farligt på riktig.

– Jag har telefonskräck. Nu kanske någon tycker att jag gott kunde ha räknat upp det under föregående punkt och inte på detta lömska vis försöka dela upp en punkt i två. Men nej, jag tycker inte telefonskräcken hör ihop med rädslorna. Den känns liksom inte likadant. Telefonskräcken tar sig det uttrycket att jag in i det längsta undviker att ringa samtal som jag behöver ringa. För några månader sen märkte jag att det blev värre – jag började låta bli att svara när det ringde också. Som tur var förstod jag innan det gick för långt att det vara dags ta sig samman! Sitter man hemma och jobbar som jag, så får man sannerligen se upp så man inte utvecklar fler konstigheter än absolut nödvändigt. Nu screenar jag inte mina samtal mer än i undantagsfall. Men jag tycker fortfarande det är jobbigt att ringa upp.

– Jag älskar musikalfilmer. (Musikaler på scen är jag däremot inte överdrivet förtjust i.) Det finns väl inget som är så underbart irrationellt som dessa sång- och dansnummer som plötsligt bryter lös vid de mest ovidkommande tillfällen!

Och på tal om det så är jag Sound-of-Music-Helena i dag!

P1030550
Me, a name I call myself …

Just det ja, nu ska man ju i sin tur utmana sju andra bloggare på samma sätt. Visstja. Så är det alltid. Och det är precis här jag tycker det blir jobbigt. Plötsligt minns jag varför jag inte svarade på utmaningar förut … Snälla kommentatorer och läsare, kan ni inte anmäla er frivilligt i stället?

*******************
Uppdatering!

Marianne är först ut att anmäla sig frivilligt, och hon är så snabb att hon redan har svarat!

Nästa frivilligsvarare är bokmamman Carola, förstagångskommentator här hos mig minsann!

Trulsa blir tredje bloggaren som ställer upp! Vi väntar med spänning på hennes förtroligheter ...

**********************
Uppdatering 25 oktober:

Nu har Dieva svarat också! Eftersom hon är blogglös men inte rådlös så kan ni läsa hennes svar i kommentarerna till detta inlägg.

36 kommentarer:

Marianne sa...

Det ska väl gå att tota ihop någonting som svar på denna utmaning, så ålrajt då.

Anonym sa...

Det var intressanta förtrolighter, men intressantare ändå är den där väskan som Julie Andrews håller i. Vad finns det i den? Förfalskade pass, kanske, så att hon och alla von Trapparna kan söka asyl i Schweiz?

Anonym sa...

Ha! Ukrainsk helyllefläta!

Översättarhelena sa...

En djefla man: Den kan också innehålla grönblommiga gardiner att sy hängslebyxor av.

Cruella: Tänk att du såg flätan! Du anar inte vad jag kämpade med den, och nu har den redan trillat ner.

Anonym sa...

Undrar hur hon bär sig åt, Timosjenko. Hennes röstfiskefläta verkar inte vara i närheten av att ramla ned.

Barnboksbloggen sa...

Jag har läst här en hel del, men aldrig kommenterat, så nu är det väl dags.

Det var väldigt intressant att läsa de sju sanningarna om dig. Jag antar utmaningen, men jag får dundera lite över vad som kan vara kul att veta.

Jag har nyligen startat upp en blogg, som kommer att handla mycket om böcker, men också om livet som mamma till en liten fyra månader gammal tös. Jag har länkat till dig. Hoppas det är okej, annars får du säga till. Du får gärna länka till mig också.

Ataharis sa...

Men så praktiskt. Jag som saknade inspiration till bloggen. Nu får jag suga på sju förtroligehter ... Eller vad tycker du?

Bloggblad sa...

Jag tycker du är väldigt modig som vågar erkänna att du gillar musikalfilmer... DET är jag impad av. För ända sen jag var barn har jag undrat över varför de sjunger mitt i det mest spännande.
På scen gillar jag det - och har t.o.m. skrivit i den genren.

Men du är modig som törs svara alls. Jag har fått utmaningen - kanske kanske svarar jag när jag har tid över att tänka på annat än min dödslinje. (Hu, så hemskt det låter på svenska!)

Jag älskar din bild med gitarren! En sån bildutmaning skulle jag gilla. Hitta gärna på en!

Studiomannen sa...

Grattis på fölsedan!

Ataharis sa...

Grattis på födelsedagen! Firas med ... ostriskakor? ;)

Marianne sa...

Grattis på födelsedagen!

Anonym sa...

Grattis hörru!

Igår var du lika gammal som jag har i skostorlek. Icke så längre. Om jag inte tar fram brödkaveln och plattar till fossingarna lite till förstås.

Vad opraktiskt att fylla år på lönedagen förresten, det innebär ju att de mindre förutseende medlemmarna i familjen inte har några pengar kvar när det är dags att köpa presenter. "Åh tack, en praktisk senapskniv och ett nästan färdigt korsstygnsbroderi!"

Översättarhelena sa...

Tack allihopa!

Hakke: Jag har faktiskt inte blivit grattad än (valde kvällsgrattning för att slippa morgonstressen), så jag förutsätter att de spenderar hela sin nyfådda lön på presenter under dagen!

Bloggblad: Det var en bra idé, den ska jag verkligen fundera på!

görel sa...

Grattis på födelsedagen!

Jag måste säga att du har lyckats dölja väl att du inte är språkbegåvad - jag drar mig till minnes alla de gånger jag har fått hjälp av dig med tyska termer trots att du i själva verket inte alls kan tyska.

Lotten Bergman sa...

Jag satt här med stora ögon och tänkte meeeeeeen hur vet alla när Översättarhelena fyller år? Sedan läste jag inlägget igen -- och såg fortfarande inte att du fyllde år. Nu har jag läst HÖGT för mig själv och funnit meningen (med livet).

Grattis!

Översättarhelena sa...

Tackar tackar, Görel & Lotten!

Lotten, jag tyckte det var intressant att se hur många som snappade upp det där om min födelsedag, som ju bara nämndes lite i förbigående. Men jag är imponerad! Folk läser noga. (Själv läser jag nog lite mer som du.)

Ica sa...

Doe, a dear a female dear! eller hur föbiken det stavas.

Vet du, jag är skittuff, men jag är rädd för ungefär samma saker som du, minus de stora hundarna och vattnet, men där kan man lägga till annat. Men man kan vara tuff ändå.'

Och telefonskräcken har jag precis samma rädsla. Skitäckligt. Men, den avtar lite när man frilansar som sportjournalist och måste ringa tränare stup i kvarten. Mycket bra terapi.

Ica sa...

Grattis förresten.

Anonym sa...

Grattis Helena!

Eftersom jag inte har tagit steget fullt ut till en egen blogg utan bara "pryar" med kommentarer så får mina sanningar komma här:

1. Jag är bokberoende; jag kan nästan inte gå in i en bokhandel utan köpa minst en bok. Ett växande (!) problem.
2. Jag har börjat skriva en egen deckare; bara för att se om jag kan. Just nu är det tveksamt om någon annan någonsin kommer att få läsa den.
3. Jag läser gärna recept men lagar inte gärna mat.
4. Jag lider av någon lätt form av dyslexi som yttrar sig genom att jag tappar bort hela ord i meningar. Kan bli ytterst förvirrande för mottagaren.
5. Jag har svårt att låta bli att rätta andra ("besserwisser-drag"); se nedan.
6. Har tävlingsinstinkt; vilket denna lista bevisar.
7. Uppfattas som effektiv och hårt arbetande men är egentligen ganska lat och föredrar att lapa sol i en trädgårdsstol med en god bok tillsammans med katterna. Min man påstår att jag egentligen är en katt.

Ica, jag tror att citatet ska vara:
"Roe, a deer, a female deer."
Roe, roe deer= rådjur, roebuck= råbock.

/Eva

Översättarhelena sa...

Tack Ica och Dieva!

Bra initiativ att svara på utmaningen här, Dieva. Men Ica har faktiskt rätt om textraden:
"Doe, a deer, a female deer" ska det vara. ("Doe" = hind, dvs. kvinnlig hjort.) Och annars blir det ju för sjuttsingen ingen do-re-mi-sång heller!

Översättarhelena sa...

Nästan rätt hade Ica om textraden, ser jag nu. Jaja, andemeningen var ju rätt!

Studiomannen sa...

*brrrrrrrrrr*

...Sound of Music...

Anonym sa...

Aj, aj. Tur att jag slängde in ett "tror" :-)
Men så är "Sound of music" inte någon av mina favoriter - jag är mer lagd åt action-hållet.

/Eva

Ica sa...

Puh, vilken tur. Annars hade jag skämts på nästa bloggträff att jag hela tiden skrålar denna låten fel. Av någon anledningen kommer den så rytmiskt in i huvudet när jag värmer up på volleybollen.

crrly sa...

Åh... Jag är ju redan utmanad. Håller på att grubbla på det där, har så gjort i flera dagar nu.



Kom in här för att påvisa en liten klurig grej i min blogg nu, där jag har taggat dig... eller nåt. Eller äsch, det kanske inte alls är klurigt, det kanske är hur simpelt som helst, vad vet jag.

crrly sa...

GRATTIS i efterskott måste jag ju säga nu när jag har läst kommentarerna! ;) Hoppas dagen blev fin.

Och så är det fascinerande att se att vi är rädda för samma saker, skulle jag ju skriva också. Men man kan nog vara cool ändå. Hoppas jag...

Anonym sa...

Naturligtvis ska man låta familjen uppvakta på kvällen när man fyller år på lönedagen. Smart!

Och naturligtvis läser man alla ÖH:s inlägg jättenoga, men jag fick faktiskt veta om födelsedagen när jag loggade in på fejsbok. Tänkte gratta här och låta ÖH klura på hur jag kunde veta att hon fyllde år, så jag blev lite besviken när jag såg att födelsedagen annonserades även här. Så fånig är jag! (Det där kan bli första avslöjandet om mig själv i min lista :)

Anonym sa...

GRATTIS i efterskott!
Sicken bloggfrände du är. Jag hatar också att doppa huvudet under vatten. Skyller alltid på att jag inte vill blöta ner håret, men egentligen är jag skräckslagen inför att få vatten i näsan. Jag visste att det var något speciellt med dig!

Bloggblad sa...

Oj - missade också att gratta - fast jag såg det... och inser att du är 10 år yngre än jag.

Anonym sa...

Men GRATTIS, för sjutton!

Anonym sa...

Du fyllde alltså 46 den 25!

Jag har läst genom alla kommentarerna för att se om jag redan grattat och sedan lyckats glömma det - men nej, verkar inte så! Så grattis!

Lotten Bergman sa...

Come on! We really need en ny picture of din outfit!

Jessica sa...

Jag har också hashimotos.
Med dina tröjbekymmer. Kolla på Yllet ,de har snygga sidenkläder också förutom en massa ylle (jag kan inte heller ha ylle. man kan få betala rejält för nöjet med deras sidenkläder men som sagt VÄLDIGT snygga.

Anonym sa...

Var det inte jag som skulle få se på öron?

*besviken*

Översättarhelena sa...

AB: Tålamod är en fiskares bäste vän, som farbror Melker sa!

Ataharis sa...

och nu har du fått en ny utmaning. Gå in på min sida.