2008-04-09

Nu med erfarenhet från etermedierna

Radiodebuten är begådd. Jag har blivit av med radiooskulden. För vad jag kan minnas har jag aldrig varit med i ett endaste litet radioinslag förut, inte minsta lilla Ring så spelar vi ens en gång. (Nu tänkte jag just sätta igång och googla på Ring så spelar vi för att kolla om det verkligen var så att man ringde till det programmet. Sen kom jag att tänka på vad det hette.)

Igår pratade jag alltså med Annika Lantz i P1. Om semikolon. Givetvis var det radioveteranen Lotten som hade tipsat redaktionen om mig och mitt gamla hatkärleksförhållande till detta skiljetecken. Det visste jag inte när jag skrev gårdagens inlägg, men jag hade mina aningar.

Det där gamla hatkärleksförhållandet, ja, det har ju bland annat tagit sig uttryck i att min firma (en sån som man brukar ha när man är frilansöversättare) heter just Semikolon. Det visste jag förstås att Annika skulle fråga om, det hade jag fått veta i förväg, lite på ett ungefär sådär. Men sen blev jag väldigt överrumplad när hon frågade om i vilka språk semikolon passar bäst. Hur fasen skulle jag kunna veta det? Och varför sa jag då inte just det: ”Hur fasen skulle jag kunna veta det?” Det är ju en vanlig missuppfattning att alla översättare kan en massa språk, fram och tillbaka och hit och dit och på längden och tvären. Det vanligaste är att man översätter från sisådär ett eller två eller tre eller kanske fyra eller möjligen i vissa undantagsfall fem språk till sitt modersmål. Att översätta till andra språk än sitt modersmål är inte riktigt seriöst. (Nu finns det ju översättare som är helt tvåspråkiga, och då är det förstås fullt möjligt för dem att översätta till båda språken.) Jag kan inte särskilt många språk och vet faktiskt inte alls var semikolon passar bäst. (Och varför sa jag inte det då?) Så jag drog till med franska. Faktum är att det nog stämmer rätt bra, men i alla fall: Jag skulle ju ha sagt att jag inte visste. (Muttrade hon bittert.)

Nog ältat. I övrigt lät jag väl ungefär som den bortkomna smålänning jag innerst inne är trots tjugofem år i förskingringen. (Jag har faktiskt inte lyssnat själv, jag kan inte riktigt förmå mig till det.) Sen kom Lotten in och lät som den proffsiga radiopratare hon är. Och sen kom hennes djefla man in, och han lät lika rolig som jag tror att han är. Sen kom jag på att jag hade glömt säga alla roliga saker som stod i mina stödanteckningar och sen var det slut.

Nu låter visst det här som en enda lång klagovisa. Men nu kommer det ett litet avslöjande: Jag tyckte det var jätteroligt att vara med i radio! När familjen kom hem sa jag: ”Jag vill prata mer i radio. Det var jättekul!” Vad tror ni: Finns det ett outsinligt behov av någon som kan uttala sig om skiljetecken, sodasifoner och trägalgar? Bara för att ta några få exempel!

40 kommentarer:

Anonym sa...

Du lät inte ett dugg bortkommen.

Marianne sa...

Nej, du hade stenkoll. Alla som lyssnade är nog helt övertygade om att du kan franska.
Lyssna på dig själv, det gick bra.


Fast du lät mer småländsk än vad jag minns att du gör i verkliga livet. Antagligen samma effekt som gör att man låter annorlunda i telefon.

Miss Gillette sa...

Vilken glad semikolonist-/bloggträff det blev! Kul inslag, om man bara hade fått slippa programledarens puckade kommentarer så. Ni tre borde ha pratprogram ihop!

Instämmer i att du lät som om du inte bara visste exakt vad du pratade om, utan dessutom visste att frågan skulle komma. Hur hann du tänka allt det där innan du så tveklöst svarade franska?

Kul alltihop, hur som helst. Jag kan tipsa Lantz anonymt om att du gillar trägarlgar, så får du garanterat komma tillbaka och prata om det!

cruella sa...

Franska är ju högeligen på tapeten när det gäller semikolon just nu, så det var nog det undermedvetna som skyndade till din hjälp.

Jag tycker annars att engelskan är ett ypperligt semikolonspråk. Och jag tror minsann att jag ska kuppa in ett eller annat i ett protokoll helt nära svenska folket - bara för att se om det blir någon reaktion.

Anonym sa...

Nu har jag lyssnat på programmet och du lät väldigt trevlig och kunnig, precis som i verkliga livet alltså! Faktum är att du och din småländska passar ovanligt bra i radion.

Anna P

Anonym sa...

Eftersom jag är anställd på SR har jag förmånen att få prata i radio var och varannan dag. Och jag har förmånen att få använda egenhändigt skrivna manus, så att jag inte tappar bort mig, glömmer och hoppar över viktiga saker. De gånger jag inte använt så mycket manus (som morgonpratare i P4, typ) har det slutat med förvirring, skam och tappade poänger i massor. Detta sagt som ett slags tröst. Man får aldrig säga vad man vill ha sagt om man inte roffat åt sig lite exklusiv programtid, helt enkelt.
Inte ens den snabbtungade fr Lanz kör utan manus, men lyckas ju låta som om hon gör det. Det är en talang!

Anonym sa...

Det är en talang som hon kanske skulle försöka bli av med.

Översättarhelena sa...

Visst märker man ibland att fr Lantz har manus, men jag tycker det är extremt imponerande att hon lyckas låta så pass spontan! Jag gottar mig dessutom fortfarande åt hennes bemötande av Maranatagalningen (han som intervjuades före oss interpunktionsgalningar).

Anonym sa...

Du kanske ska starta en egen radiostation.
"Det här är Semikolon hundraåttakommatolv", typ.

Anonym sa...

Det där med "översättare kan ju en massa språk" får mig att tänka på ett citat jag fick höra på senaste konferensen jag var på. En brittisk överäsättare från typ spanska och portugisiska fick frågan om hon itne kunde översätta en roman från turkiska. Vid nekandet kom motfrågan "But you do Foreign, don't you?"

Lotten Bergman sa...

Hörnu Ö-helena: ta mod till dig och lyssna på inslaget. Du skötte dig alldeles utmärkt och även om ”Hur fasen skulle jag kunna veta det?” hade varit en med sanningen överensstämmande kommentar, så blev "Det är väl franska då" det smartare svaret.

Jag lovar att du ska få prata mer i radio!

Någon annan med specialintressen? Tyvärr ska det ju helst vara knutet till Sörmland, men ... ptja.

Anonym sa...

Jag som har en småländsk far och två småländska svärföräldrar in spe tyckte naturligtvis att din dialekt passade alldeles ypperligt i radio. Inte minst som komplement till kulsprutan Lantz.

Och jag tror absolut det behövs fler radiopratare av den typen som dagligen och stundligen slänger sig med ord som begådd, hatkärleksförhållande och outsinligt. Och som pratar om sifoner. Go sister, Go!

görel sa...

Men kära nån!! Här vänder man ryggen till några dagar och när man tittar igen har du inte bara bloggat flera gånger utan även RADIOPRATAT – jeezuz, jag ska genast uppsöka sr.se och lyssna på inslaget.

Marianne sa...

Vänd aldrig ryggen åt Översättarhelena.
Dagens lärdom.

görel sa...

Det var ju jättekul! Semikolonet förtjänar verkligen lite extra uppmärksamhet eftersom det är på utdöende. Du lät mycket lugn och småländsk. Och snabbtänkt, franskan kom ju helt utan betänketid. Jag håller med Miss G, vad kul det skulle vara med er tre som pratradiotrio!

Lantz är ju som hon är, jag höll på att krevera i början när hon flyttade in i P1 men jag har vant mig.

Anonym sa...

Du var riktigt bra!
Lyssna du.

Bloggblad sa...

Jag blev så impad och trodde helt på att det passar bäst i franska! Och att det lät som om du översatte hej vilt mellan olika språk. Spelar roll, då?!?! Det är bara när man är en ärlig och snäll liten dam som man är försynt. [....] det som jag inte skriver inom parentes om när många karlar uttalar sig tvärsäkert, får du gissa.

Jag har blivit intervjuad en gång i P4, lokalt (inte samma status som P1) jag fick veta ung vad som skulle frågas, men tappade hakan när intervjuaren sa alla svaren själv och överlät: Ja! eller Nej! till mig när hon pratat klart... och sen började förklara och kommentera en av lustigheterna i en spexdikt jag fick läsa... förtog udden av den helt.
Så jag längtar inte precis efter att bli intervjuad igen.

(Sen skrev jag ett väldigt elakt spex om radiointervjuer...)

Cirkux sa...

Det daer gick ju som hejsan (tack och lov foer webradio)! Faar instaemma med alla andra som hyllar. Saa naer blir egentligen naesta framtraedande?

Flinn sa...

Åh, vad roligt att lyssna på! Och det var extra uppiggande efter en hård dag på bilfabriken, där jag tvingades lyssna till den ena språkliga konstigheten efter den andra. Tack, tack.

Översättarhelena sa...

Tack alla gullpluttar!

I morgon väcker jag er med:
GOMÅRRON GOMÅRRON GOMÅRRON GOMÅRRON! DET HÄR ÄR SEMIKOLON I OTTAN, DIN KAJPLATS I ETERN ...

Anonym sa...

Instämmer med övriga, det lät proffsigt. Du kan lugnt lyssna på det.

Själv begick jag min radiodebut för ganska precis 30 år sedan (slår det mig nu när jag tänker efter) i gotländska lokalradion och har även blivit intervjuad av Sveriges eko för typ tio-femton år sedan. Det sista var helt oförberett och jag missade resultatet så jag har ingen aning om hur det lät.

Har jag tur finns en inspelning hos Statens ljud- och bildarkiv. Jag kanske skulle höra med dem någon gång.

Anonym sa...

Då måste jag också få berätta att jag var med i lokalradion någon gång på 1980-talet och blev intervjuad om den utbildning jag gick på. Flera av tanterna på min mammas jobb hade hört det och blev SÅ imponerade. Och en gång kom Rapport (OBS ej Västnytt) till min skola och ville filma i mitt klassrum. Jag gick runt och delade ut några stenciler och även de mest ointresserade stökpellarna fingerade entusiasm inför uppgifterna.

Anonym sa...

Jag drog förresten en limmerick i radio en gång, på den tiden Pontus Enhörning var med i programmet Klang & Kompani. Det var på våren, när sjöarna ännu inte hade någon vidare badtemperatur.

En man vid namn Pontus i stan
skulle ta sig ett dopp häromda'n
Men när han kom opp
och fick syn på sin snopp
var den plötsligt liten som fan

Helgen efter berättade min gamla mormor glatt att hon hade hört mig på radio.

Anonym sa...

Du är ju rena semikolonekvilibristen! Och särskilt småländsk lät du inte, däremot rolig och kunnig.
Om Lantz nån gång ska prata om rostat bröd eller tibetanska munkar kan du också rycka in och radioprata.

Musikanta sa...

Lyssnade för första gången på L. i p1 i går efter att ha läst ditt inlägg i bloggen. Jag tyckte att du lät mycket trevlig och kunnig. Framför allt var du ett utmärkt och sansat komplement till L. som jag hade mycket svårt för i början av programmet.

Efter ett tag vande man sig och jag tyckte t.o.m. att hon var riktigt bra med Maranatafarbrorn. Hon lyckades undvika att säga "det är faktiskt brottsligt i Sverige att aga barn" men fick bra fram budskapet om detta ändå.

Roligt att du behållit din lätta småländska accent. Hela min släkt utom min morfar härstammade från detta landskap, så jag är uppvuxen med småländskan från barndomen. Jag älskar denna vänliga och rara dialekt.

Det finns plats för fler språkprogram i radion - i synnerhet av det mer lättsamma och annorlunda slaget. Jag ser fram emot att höra mer av dig och dina vänner i framtiden.

Lena sa...

Jag lyssnade också efter att ha läst om er hos Lotten. Själv tycker jag semikolon är ett snyggt skiljetecken; använder det mer av den anledningen...
Men under intervjun tänkte jag mest på -undrar var i Småland hon är uppväxt?
Jag blev intervjuad av Blekingeradio 1983. Gick på dramalinje på folkhögskolan. Frågan jag fick var;
Hur ska vi göra för att få mer killar interesserade av teater? Jag svarar på vacker småländska- Vi måste peppa pojkarna ,men i radion skriker jag -Vi måste pippa pojkarna.

Översättarhelena sa...

Lena: Har du någon gissning? På varifrån i Småland jag kommer alltså.

Lena sa...

Ja Helena, jag drar med ett stort penseldrag och säger att ditt ursprung är från Småländska Höglandet fast mer neråt söderut åt Växjöhållet än norrut... Iiii vad spännande!

Anonym sa...

Jag gissar på Västbo.
(Lyssnade idag och du lät jättebra!)

Översättarhelena sa...

Mitt i prick, Paula! Bra gissat av Lena också!

Anonym sa...

Yes!
Jag är uppväxt i norra Västerbottens kustland (men född i Uppsala och studerade i Piteå.)
91-99 bodde vi i Anderstorp. Nu bor vi två mil norr om Växjö.

schmut sa...

att översättare kan en massa språk är ju egentligen inte helt fel om man jämför med gemene man. hur många hade egentligen kunnat översätta bra ens från ett språk till svenska eller från svenska till ex. engelska?

Would you like your recipe? - hört på Netto.

Anonym sa...

Tricket är nog att kunna språket man översätter till i första hand (inkl. aktuella fackuttryck). Då kan det nog bli en hyfsad översättning även om man inte behärskar originalspråket fullt ut. En riktigt bra översättning blir det nog bara om man är väl förtrogen med originalspråket så att man fångar upp alla omskrivningar som vi ju alla använder till vardags.

* en reflektion från hon som inte är översättare men som då och då fått rätta upp text från dåliga översättningar *

Varsågod Helena och slå mig på fingrarna ...

Miss Gillette sa...

dieva: Om man översätter till nåt annat målspråk än sitt modersmål är man inte riktigt seriös tycker jag (med undantag för vad Helena väl redan sagt: genuin flerspråkighet). (Jag är alltså skönlitt öv om det nu skulle ha undgått nån.)

Vad är det för dåliga översättningar du får korrigera då?

Anonym sa...

Det är i facktexter i jobbet (engelska till svenska), inte avsedda för publicering eller några större kretsar, men det finns en smärttröskel, tycker jag. Ibland har det varit så illa att jag har varit tvungen att gå tillbaka till den ursprungliga texten för att kolla vad det egentligen stod (bara för att konstatera att den handlade om något heeelt annat).
Det är när snålheten bedragit visheten som det ibland har hamnat på mitt bord ...

Ni är värda all respekt som sysslar med detta professionellt!

Miss Gillette sa...

dieva: Är det så uselt kan det ju också röra sig om nån snålheten-bedrar-visheten-dumska som har fått nån att använda ett översättningsprogram.

Får man vara mer nyfiken och fråga vidare: Vad är "jobbet"? (Måste inte besvaras, det är bara jag i struten som är patologiskt vetgirig.)

Anonym sa...

"Jobbet" är om naturvetenskap resp. IT, men det har varit olika personer och huvudmän.

Jessica sa...

Jag tyckte att det var ett helt strålande inslag som alla redan har sagt visserligen!

Anonym sa...

Det var ett lärorikt inslag om semikolon och trevligt att höra din småländska, Helena.

Jag har själv i medelåldern börjat använda mig av det magiska skiljetecknet

Anonym sa...

Semikolon passar utmärkt i nygrekiska-där "betyder" det nämligen frågetecken!! Vill man uttrycka vårt semikolon får man skriva en "punkt upptill",om ni förstår hur jag menar! I samma position som en apostrof,om man säger...